Elias Ingebrand. Foto: Jonas Roslund.

Demenssjuka fortsätter lära

Det är lätt att associera demens med glömska och förlorade funktioner. Men nu visar en avhandling från Linköpings universitet att demenssjuka mycket väl kan lära nytt.

Elias Ingebrand vid Linköpings universitet har disputerat med en avhandling om demenssjuka personers vilja och förmåga att lära nytt, med specifik inriktning på att använda surfplattor i studierna.

Han lät till exempel tio personer med demens testa en surfplatta för första gången. De blev instruerade att använda den hur de ville, och de blev verkligen intresserade och ville utforska den.

– Det blev jag ganska förvånad över. Jag hade kanske förväntat mig att den bara skulle ligga där och att man skulle prata om något annat, men här såg vi en fokuserad uppmärksamhet, säger Elias Ingebrand i ett pressmeddelande.

Under försökets 4–6 veckor lärde sig studiepersonerna använda surfplattan. En tidigare orienterare började kolla upp resultat från tävlingar, en person hittade till SVT:s Öppet arkiv och blev lugnare och mer fokuserad, från att ha varit rastlös och aggressiv.

Det visade sig också att de som bodde på ett boende, kunde samarbeta och hjälpa varandra lära sig hantera surfplattorna.

– Avhandlingen påverkar synen på personer med demens. Man ska inte behandla dem som barn utan som personer som fortfarande har vilja och drivkraft. I förlängningen handlar det om möjligheten till deltagande i meningsfulla aktiviteter som utgår från personens egna intressen och önskemål, säger Elias Ingebrand.

Resultaten öppnar för att se demenssjuka personer på boenden mer som subjekt, kanske rentav resurser i verksamheten.

– Det jag vill gå vidare med i min forskning är hur man kan ta vara på kunskap och expertis hos personer med demens och därifrån skapa meningsfulla aktiviteter. Någon kan kanske skapa en aktivitet och lära andra på boendet. Det kan vara en seminariecirkel eller att sticka. Rätten till livslångt lärande borde inkludera alla, det är just chansen att få lära sig som är viktig.

Läs avhandlingen

Elias Ingebrand (2023). Dementia and learning: The use of tablet computers in joint activities. Doktorsavhandling, Linköpings universitet.

Avhandlingens artiklar

Christina Samuelsson, Lars-Christer Hydén och Elias Ingebrand (2022). A person living with dementia learning to navigate an Ipad: A case study. Disability and rehabilitation: Assistive technology.

Elias Ingebrand, Christina Samuelsson och Lars-Christer Hydén (2021). People with dementia positioning themselves as learners. Educational gerontology.

Elias Ingebrand, Christina Samuelsson och Lars-Christer Hydén (2023). Supporting people living with dementia in novel joint activities: Managing tablet computers. Journal of aging studies.

Elias Ingebrand, Christina Samuelsson och Lars-Christer Hydén (2022). People living with dementia collaborating in a joint activity. Learning, culture and social interaction.

Relaterat

Porträttbild på Frida Svedin

Program kan hjälpa personer med demens hantera psykisk ohälsa

Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat…

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från…

Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat

Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en…

Fler nyheter

Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna

Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…

Lite mer aktivitet ger färre dödsfall

Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.

Personal spelar spel med boende

Detta ökar personalens välbefinnande

Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har…