Delirium, som också kallas för akut konfusion eller akut förvirringstillstånd, är ett tillstånd som kan utvecklas på bara några timmar och är vanligast bland äldre personer. Det är associerat med bland annat längre sjukhusvistelse, högre dödlighet, institutionalisering och posttraumatiskt stressyndrom.
Detta kan öka risken för delirium efter operation
Forskare vid Karolinska institutet har genomfört en litteraturöversikt och metaanalys för att undersöka om psykisk ohälsa kan leda till kognitiva besvär, såsom delirium, efter en operation. Tidigare forskning har främst fokuserat på fysiska riskfaktorer.
– Vi ville sammanställa det aktuella kunskapsläget över vilka psykologiska faktorer som studerats i detta sammanhang för att förstå deras möjliga betydelse för postoperativa kognitiva komplikationer, säger Anahita Amirpour, forskare vid Karolinska institutet som har lett studien.

Anahita Amirpour, forskare vid Karolinska institutet. Foto: Anna Drakou
Resultaten visar att delirium var det vanligaste kognitiva besväret efter kirurgiskt ingrepp och tillståndet rapporterades i samtliga 30 studier som ingick i översikten. Förekomsten av delirium låg mellan 9 och 56 procent.
– Den stora variationen beror på vilken operation det var, det vill säga om den var akut eller planerad, hur man mätte delirium och var man satte gränsen för diagnostik.
Depression var den psykologiska faktor som studerades mest, men metaanalysen visar att det inte gick att se ett samband mellan tillståndet och delirium. Däremot fanns ett visst statistiskt stöd för en koppling mellan depression, ångest, neuroticism och stress samt kognitiva besvär efter operation.
Nu hoppas forskarna att översikten kan användas för att klargöra det nuvarande kunskapsläget kring hur psykologiska faktorer kan påverka kognitionen hos äldre personer efter operation.
Dessutom vill Anahita Amirpour betona att det behövs standardiserade och metodologiskt robusta studier inom området.
– Vi vill att kliniskt verksamma personer och forskare inom området tar del av resultaten. För de som arbetar kliniskt kan rönen bidra till en mer heltäckande bedömning av äldre personer inför och efter kirurgi, medan för forskare synliggör dem kunskapsluckor och förbättringsområden.
Anahita Amirpour, Lina Bergman, Jeanette Eckerblad, Gabriela Markovic, Ulrica Nilsson och Anna Falk (2026). Psychological factors associated with postoperative cognitive outcomes in older adults: A systematic review and meta-analysis. Publicerad i British journal of anaesthesia.
Relaterat
Lena är expert på ensamhet
I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…
Fler nyheter
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.