Delirium, som också kallas för akut konfusion eller akut förvirringstillstånd, är ett tillstånd som kan utvecklas på bara några timmar och är vanligast bland äldre personer. Det är associerat med bland annat längre sjukhusvistelse, högre dödlighet, institutionalisering och posttraumatiskt stressyndrom.
Detta kan öka risken för delirium efter operation
Forskare vid Karolinska institutet har genomfört en litteraturöversikt och metaanalys för att undersöka om psykisk ohälsa kan leda till kognitiva besvär, såsom delirium, efter en operation. Tidigare forskning har främst fokuserat på fysiska riskfaktorer.
– Vi ville sammanställa det aktuella kunskapsläget över vilka psykologiska faktorer som studerats i detta sammanhang för att förstå deras möjliga betydelse för postoperativa kognitiva komplikationer, säger Anahita Amirpour, forskare vid Karolinska institutet som har lett studien.

Anahita Amirpour, forskare vid Karolinska institutet. Foto: Anna Drakou
Resultaten visar att delirium var det vanligaste kognitiva besväret efter kirurgiskt ingrepp och tillståndet rapporterades i samtliga 30 studier som ingick i översikten. Förekomsten av delirium låg mellan 9 och 56 procent.
– Den stora variationen beror på vilken operation det var, det vill säga om den var akut eller planerad, hur man mätte delirium och var man satte gränsen för diagnostik.
Depression var den psykologiska faktor som studerades mest, men metaanalysen visar att det inte gick att se ett samband mellan tillståndet och delirium. Däremot fanns ett visst statistiskt stöd för en koppling mellan depression, ångest, neuroticism och stress samt kognitiva besvär efter operation.
Nu hoppas forskarna att översikten kan användas för att klargöra det nuvarande kunskapsläget kring hur psykologiska faktorer kan påverka kognitionen hos äldre personer efter operation.
Dessutom vill Anahita Amirpour betona att det behövs standardiserade och metodologiskt robusta studier inom området.
– Vi vill att kliniskt verksamma personer och forskare inom området tar del av resultaten. För de som arbetar kliniskt kan rönen bidra till en mer heltäckande bedömning av äldre personer inför och efter kirurgi, medan för forskare synliggör dem kunskapsluckor och förbättringsområden.
Anahita Amirpour, Lina Bergman, Jeanette Eckerblad, Gabriela Markovic, Ulrica Nilsson och Anna Falk (2026). Psychological factors associated with postoperative cognitive outcomes in older adults: A systematic review and meta-analysis. Publicerad i British journal of anaesthesia.
Relaterat
Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer
Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska…
Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar
Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie…
Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…
Fler nyheter
Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en…
Starka känslor kring att få hemtjänst första gången
Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till…
Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det…