Delirium, som också kallas för akut konfusion eller akut förvirringstillstånd, är ett tillstånd som kan utvecklas på bara några timmar och är vanligast bland äldre personer. Det är associerat med bland annat längre sjukhusvistelse, högre dödlighet, institutionalisering och posttraumatiskt stressyndrom.
Detta kan öka risken för delirium efter operation
Forskare vid Karolinska institutet har genomfört en litteraturöversikt och metaanalys för att undersöka om psykisk ohälsa kan leda till kognitiva besvär, såsom delirium, efter en operation. Tidigare forskning har främst fokuserat på fysiska riskfaktorer.
– Vi ville sammanställa det aktuella kunskapsläget över vilka psykologiska faktorer som studerats i detta sammanhang för att förstå deras möjliga betydelse för postoperativa kognitiva komplikationer, säger Anahita Amirpour, forskare vid Karolinska institutet som har lett studien.

Anahita Amirpour, forskare vid Karolinska institutet. Foto: Anna Drakou
Resultaten visar att delirium var det vanligaste kognitiva besväret efter kirurgiskt ingrepp och tillståndet rapporterades i samtliga 30 studier som ingick i översikten. Förekomsten av delirium låg mellan 9 och 56 procent.
– Den stora variationen beror på vilken operation det var, det vill säga om den var akut eller planerad, hur man mätte delirium och var man satte gränsen för diagnostik.
Depression var den psykologiska faktor som studerades mest, men metaanalysen visar att det inte gick att se ett samband mellan tillståndet och delirium. Däremot fanns ett visst statistiskt stöd för en koppling mellan depression, ångest, neuroticism och stress samt kognitiva besvär efter operation.
Nu hoppas forskarna att översikten kan användas för att klargöra det nuvarande kunskapsläget kring hur psykologiska faktorer kan påverka kognitionen hos äldre personer efter operation.
Dessutom vill Anahita Amirpour betona att det behövs standardiserade och metodologiskt robusta studier inom området.
– Vi vill att kliniskt verksamma personer och forskare inom området tar del av resultaten. För de som arbetar kliniskt kan rönen bidra till en mer heltäckande bedömning av äldre personer inför och efter kirurgi, medan för forskare synliggör dem kunskapsluckor och förbättringsområden.
Anahita Amirpour, Lina Bergman, Jeanette Eckerblad, Gabriela Markovic, Ulrica Nilsson och Anna Falk (2026). Psychological factors associated with postoperative cognitive outcomes in older adults: A systematic review and meta-analysis. Publicerad i British journal of anaesthesia.
Relaterat
Ålderismen påverkar vår hälsa
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…
Äldres vishet gör världen lyckligare
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…