Delirium, som också kallas för akut konfusion eller akut förvirringstillstånd, är ett tillstånd som kan utvecklas på bara några timmar och är vanligast bland äldre personer. Det är associerat med bland annat längre sjukhusvistelse, högre dödlighet, institutionalisering och posttraumatiskt stressyndrom.
Detta kan öka risken för delirium efter operation
Forskare vid Karolinska institutet har genomfört en litteraturöversikt och metaanalys för att undersöka om psykisk ohälsa kan leda till kognitiva besvär, såsom delirium, efter en operation. Tidigare forskning har främst fokuserat på fysiska riskfaktorer.
– Vi ville sammanställa det aktuella kunskapsläget över vilka psykologiska faktorer som studerats i detta sammanhang för att förstå deras möjliga betydelse för postoperativa kognitiva komplikationer, säger Anahita Amirpour, forskare vid Karolinska institutet som har lett studien.

Anahita Amirpour, forskare vid Karolinska institutet. Foto: Anna Drakou
Resultaten visar att delirium var det vanligaste kognitiva besväret efter kirurgiskt ingrepp och tillståndet rapporterades i samtliga 30 studier som ingick i översikten. Förekomsten av delirium låg mellan 9 och 56 procent.
– Den stora variationen beror på vilken operation det var, det vill säga om den var akut eller planerad, hur man mätte delirium och var man satte gränsen för diagnostik.
Depression var den psykologiska faktor som studerades mest, men metaanalysen visar att det inte gick att se ett samband mellan tillståndet och delirium. Däremot fanns ett visst statistiskt stöd för en koppling mellan depression, ångest, neuroticism och stress samt kognitiva besvär efter operation.
Nu hoppas forskarna att översikten kan användas för att klargöra det nuvarande kunskapsläget kring hur psykologiska faktorer kan påverka kognitionen hos äldre personer efter operation.
Dessutom vill Anahita Amirpour betona att det behövs standardiserade och metodologiskt robusta studier inom området.
– Vi vill att kliniskt verksamma personer och forskare inom området tar del av resultaten. För de som arbetar kliniskt kan rönen bidra till en mer heltäckande bedömning av äldre personer inför och efter kirurgi, medan för forskare synliggör dem kunskapsluckor och förbättringsområden.
Anahita Amirpour, Lina Bergman, Jeanette Eckerblad, Gabriela Markovic, Ulrica Nilsson och Anna Falk (2026). Psychological factors associated with postoperative cognitive outcomes in older adults: A systematic review and meta-analysis. Publicerad i British journal of anaesthesia.
Relaterat
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Fler nyheter
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…