Delirium, som också kallas för akut konfusion eller akut förvirringstillstånd, är ett tillstånd som kan utvecklas på bara några timmar och är vanligast bland äldre personer. Det är associerat med bland annat längre sjukhusvistelse, högre dödlighet, institutionalisering och posttraumatiskt stressyndrom.
Detta kan öka risken för delirium efter operation
Forskare vid Karolinska institutet har genomfört en litteraturöversikt och metaanalys för att undersöka om psykisk ohälsa kan leda till kognitiva besvär, såsom delirium, efter en operation. Tidigare forskning har främst fokuserat på fysiska riskfaktorer.
– Vi ville sammanställa det aktuella kunskapsläget över vilka psykologiska faktorer som studerats i detta sammanhang för att förstå deras möjliga betydelse för postoperativa kognitiva komplikationer, säger Anahita Amirpour, forskare vid Karolinska institutet som har lett studien.

Anahita Amirpour, forskare vid Karolinska institutet. Foto: Anna Drakou
Resultaten visar att delirium var det vanligaste kognitiva besväret efter kirurgiskt ingrepp och tillståndet rapporterades i samtliga 30 studier som ingick i översikten. Förekomsten av delirium låg mellan 9 och 56 procent.
– Den stora variationen beror på vilken operation det var, det vill säga om den var akut eller planerad, hur man mätte delirium och var man satte gränsen för diagnostik.
Depression var den psykologiska faktor som studerades mest, men metaanalysen visar att det inte gick att se ett samband mellan tillståndet och delirium. Däremot fanns ett visst statistiskt stöd för en koppling mellan depression, ångest, neuroticism och stress samt kognitiva besvär efter operation.
Nu hoppas forskarna att översikten kan användas för att klargöra det nuvarande kunskapsläget kring hur psykologiska faktorer kan påverka kognitionen hos äldre personer efter operation.
Dessutom vill Anahita Amirpour betona att det behövs standardiserade och metodologiskt robusta studier inom området.
– Vi vill att kliniskt verksamma personer och forskare inom området tar del av resultaten. För de som arbetar kliniskt kan rönen bidra till en mer heltäckande bedömning av äldre personer inför och efter kirurgi, medan för forskare synliggör dem kunskapsluckor och förbättringsområden.
Anahita Amirpour, Lina Bergman, Jeanette Eckerblad, Gabriela Markovic, Ulrica Nilsson och Anna Falk (2026). Psychological factors associated with postoperative cognitive outcomes in older adults: A systematic review and meta-analysis. Publicerad i British journal of anaesthesia.
Relaterat
Länge leve kulturtanten!
Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Åsa Hedberg Rundgren, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, ger dig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…
Fyra orsaker till onödiga akutbesök
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Fler nyheter
Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och…
Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor
Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära…
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…