Digital äldreomsorgssatsning halvtidsutvärderad

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ger än så länge godkänt för regeringens och SKR:s välfärdstekniksöverenskommelse.

Stora förhoppningar knyts till att välfärdsteknik i äldreomsorgen kan bidra till att äldre personer känner sig tryggare, lever mer självständigt och får mindre behov av vård och omsorg. Dessutom finns ökad kostnadseffektivitet, förbättrad arbetsmiljö och bättre användning av personalens kompetens i kikaren. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys pekar i en första uppföljning på flera styrkor i den statliga satsning på att ta tillvara digitaliseringens potential som nu kommit halvvägs.

Centralt är enligt myndigheten att satsningen är utformad för behovet av både nationell samordning och kunskapsstöd samt finansiellt stöd. I och med överenskommelsen med Sveriges kommuner och regioner, SKR, finns också goda organisatoriska förutsättningar i form av resurser, kunskap och kompetens för att ge kommunerna verksamhetsnära och konkret stöd.

Fakta
SATSNING PÅ VÄLFÄRDSTEKNIK OCH E-HÄLSA

Regeringen och SKR ingick 2020 en överenskommelse för att stödja landets kommuner att införa välfärdsteknik och digitalisera i äldreomsorgen. Överenskommelsen gäller till och med 2022 och omfattar 200 miljoner kronor per år. Tio kommuner fungerar som modell för äldreomsorgens digitalisering och utgör tillsammans med SKR det så kallade kompetenscentret, som även ska ge stöd till andra kommuner.

Överenskommelsen mellan regeringen och SKR förväntas också bidra till Vision e-hälsa 2025 – att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter.

Vård- och omsorgsanalys aktuella delrapport om satsningen, Digital teknik med äldre i fokus, finns att läsa på myndigheten webbplats.

– Samtidigt ser vi att satsningens projektutformning kan försvåra den långsiktighet och framförhållning som en digitalisering kräver. Brukare, närstående och personal behöver också vara delaktiga i införandet av tekniken för att den ska ha förutsättningar att ge nytta och svara mot de behov som finns, även på längre sikt, säger Linda Hörnqvist, utredare vid Vård- och omsorgsanalys, i en intervju på myndighetens webbplats.

Inför den slutrapport som kommer i mars 2023 är planen att fortsätta följa upp de stödjande insatserna för att se om de möter kommunernas behov. Det är viktigt inte minst för att satsningen ska bli ett stöd även för de kommuner som kommit mindre långt i utvecklingen av välfärdsteknik, och på så sätt kunna bidra till att öka den nationella jämlikheten på området.

Relaterat

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Porträttbild på William Son Galanza

Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen

Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.

Fler nyheter

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.