Digital äldreomsorgssatsning halvtidsutvärderad

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ger än så länge godkänt för regeringens och SKR:s välfärdstekniksöverenskommelse.

Stora förhoppningar knyts till att välfärdsteknik i äldreomsorgen kan bidra till att äldre personer känner sig tryggare, lever mer självständigt och får mindre behov av vård och omsorg. Dessutom finns ökad kostnadseffektivitet, förbättrad arbetsmiljö och bättre användning av personalens kompetens i kikaren. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys pekar i en första uppföljning på flera styrkor i den statliga satsning på att ta tillvara digitaliseringens potential som nu kommit halvvägs.

Centralt är enligt myndigheten att satsningen är utformad för behovet av både nationell samordning och kunskapsstöd samt finansiellt stöd. I och med överenskommelsen med Sveriges kommuner och regioner, SKR, finns också goda organisatoriska förutsättningar i form av resurser, kunskap och kompetens för att ge kommunerna verksamhetsnära och konkret stöd.

Fakta
SATSNING PÅ VÄLFÄRDSTEKNIK OCH E-HÄLSA

Regeringen och SKR ingick 2020 en överenskommelse för att stödja landets kommuner att införa välfärdsteknik och digitalisera i äldreomsorgen. Överenskommelsen gäller till och med 2022 och omfattar 200 miljoner kronor per år. Tio kommuner fungerar som modell för äldreomsorgens digitalisering och utgör tillsammans med SKR det så kallade kompetenscentret, som även ska ge stöd till andra kommuner.

Överenskommelsen mellan regeringen och SKR förväntas också bidra till Vision e-hälsa 2025 – att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter.

Vård- och omsorgsanalys aktuella delrapport om satsningen, Digital teknik med äldre i fokus, finns att läsa på myndigheten webbplats.

– Samtidigt ser vi att satsningens projektutformning kan försvåra den långsiktighet och framförhållning som en digitalisering kräver. Brukare, närstående och personal behöver också vara delaktiga i införandet av tekniken för att den ska ha förutsättningar att ge nytta och svara mot de behov som finns, även på längre sikt, säger Linda Hörnqvist, utredare vid Vård- och omsorgsanalys, i en intervju på myndighetens webbplats.

Inför den slutrapport som kommer i mars 2023 är planen att fortsätta följa upp de stödjande insatserna för att se om de möter kommunernas behov. Det är viktigt inte minst för att satsningen ska bli ett stöd även för de kommuner som kommit mindre långt i utvecklingen av välfärdsteknik, och på så sätt kunna bidra till att öka den nationella jämlikheten på området.

Relaterat

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Fler nyheter

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.