Digital äldreomsorgssatsning halvtidsutvärderad

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ger än så länge godkänt för regeringens och SKR:s välfärdstekniksöverenskommelse.

Stora förhoppningar knyts till att välfärdsteknik i äldreomsorgen kan bidra till att äldre personer känner sig tryggare, lever mer självständigt och får mindre behov av vård och omsorg. Dessutom finns ökad kostnadseffektivitet, förbättrad arbetsmiljö och bättre användning av personalens kompetens i kikaren. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys pekar i en första uppföljning på flera styrkor i den statliga satsning på att ta tillvara digitaliseringens potential som nu kommit halvvägs.

Centralt är enligt myndigheten att satsningen är utformad för behovet av både nationell samordning och kunskapsstöd samt finansiellt stöd. I och med överenskommelsen med Sveriges kommuner och regioner, SKR, finns också goda organisatoriska förutsättningar i form av resurser, kunskap och kompetens för att ge kommunerna verksamhetsnära och konkret stöd.

Fakta
SATSNING PÅ VÄLFÄRDSTEKNIK OCH E-HÄLSA

Regeringen och SKR ingick 2020 en överenskommelse för att stödja landets kommuner att införa välfärdsteknik och digitalisera i äldreomsorgen. Överenskommelsen gäller till och med 2022 och omfattar 200 miljoner kronor per år. Tio kommuner fungerar som modell för äldreomsorgens digitalisering och utgör tillsammans med SKR det så kallade kompetenscentret, som även ska ge stöd till andra kommuner.

Överenskommelsen mellan regeringen och SKR förväntas också bidra till Vision e-hälsa 2025 – att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter.

Vård- och omsorgsanalys aktuella delrapport om satsningen, Digital teknik med äldre i fokus, finns att läsa på myndigheten webbplats.

– Samtidigt ser vi att satsningens projektutformning kan försvåra den långsiktighet och framförhållning som en digitalisering kräver. Brukare, närstående och personal behöver också vara delaktiga i införandet av tekniken för att den ska ha förutsättningar att ge nytta och svara mot de behov som finns, även på längre sikt, säger Linda Hörnqvist, utredare vid Vård- och omsorgsanalys, i en intervju på myndighetens webbplats.

Inför den slutrapport som kommer i mars 2023 är planen att fortsätta följa upp de stödjande insatserna för att se om de möter kommunernas behov. Det är viktigt inte minst för att satsningen ska bli ett stöd även för de kommuner som kommit mindre långt i utvecklingen av välfärdsteknik, och på så sätt kunna bidra till att öka den nationella jämlikheten på området.

Relaterat

Hjälp att strukturera vardagen vid kognitiv nedsättning

Hur kan en digital kalender fungera som stöd i vardagen för personer med kognitiv nedsättning? Det har Maria Andreassen vid Linköpings universitet undersökt i sin avhandling.

E-hälsa för äldre med kognitiv nedsättning

Hur upplever äldre med kognitiv nedsättning användningen av olika e-hälsoverktyg? Det har Elin Jakobsson på Karolinska institutet undersökt i sin avhandling.

Så kan robotar hjälpa vid gångrehabilitering

Robotar som hjälper till vid gångträning efter stroke har utvecklats med förhoppningen att ge en skräddarsydd och högintensiv rehabilitering. Men är det lika bra som det låter? En avhandling från Umeå universitet har undersökt detta.

Fler nyheter

Rynkig hud kring öga.

Åldrande utan ände?

Enligt en ny statistisk studie från bland annat forskare i Göteborg finns inga belägg för en fysiskt betingad mänsklig maxålder.

Dags för ny runda i svenskfinska Gerdaprojektet

Det stora databasprojektet Gerda gör sig redo för en ny insamlingsrunda i norra Sverige och Finland. Bara i Västerbotten kommer 9 000 äldre personer att få en enkät hemskickad under den närmaste månaden.

De studerar äldres immunitet efter vaccination

Hur reagerar äldre personers immunförsvar efter vaccination mot covid-19, och hur länge håller sig immuniteten? Det ska man undersöka i en större studie som leds av forskare vid Umeå universitet.