Tillsammans med spanska forskare ska ett forskarlag från akademiska vårdcentralen i Hässelby/Akalla, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan inom ramen för EU-projektet POSITIVE försöka främja äldres träning med digitala hjälpmedel.
– Det är ett spännande samarbetsprojekt. Vi tror att den här digitala infrastrukturen och innehållet kan skapa mervärde för den äldre, deras närstående samt för personalen inom primärvården och bidra till att lindra eller vända utvecklingen av psykisk och fysisk skörhet, öka livskvalitet och förskjuta framtida hjälpbehov, säger Susanne Guidetti, forskningsledare på Karolinska institutet, i en artikel på Akademiskt primärvårdscentrums webbsajt.
I den svenska delen av studien ingår 50 personer över 70 år tillsammans med sina närstående. De är listade på Hässelby vårdcentral i västra Stockholm och bor i eget boende. De har också skörhet eller risk för låg fysisk aktivitet, viktnedgång, trötthet eller lindrig depression.
– Den äldsta deltagaren är 94 år, och hittills tycker de flesta att det här är både bra och roligt. Inte minst med tanke på pandemin, då ju många aktiviteter för seniorer lagts ner, säger Marina Taloyan, samordnare och forskningsansvarig vid Hässelby/Akalla akademiska vårdcentral.
Deltagarna får ett träningsprogram som utformats i Spanien för att minska äldres skörhet. Här finns övningar som gångtest, resa sig från stol, tandemstående, bicepsträning och benlyft. Programmet pågår fem dagar i veckan under tolv veckor.
– Träningsprogrammet Vivifrail är baserat på idén att hälsa hos äldre personer kan mätas utifrån deras funktionsförmåga i stället för sjukdomar. Målet med programmet är att upprätthålla en funktionsnivå med högsta möjliga nivån av självständighet hos varje individ för att också bibehålla eller öka sin aktivitetsnivå i vardagen, säger Susanne Guidetti.
Hälften av studiens deltagare kommer att använda det digitala stödet med surfplatta och sensorer. I plattan presenteras övningarna och sensorerna registrerar deltagarnas rörelse, som följs av vårdcentralens personal. De kan också göra självskattningar och tester, sköta medicinering och få hälsotips.
– Vi kan följa de äldres aktivitets- och hälsostatus på distans och tidigt upptäcka tecken för skörhet, eller annan förändring som påverkar deras hälsa. Varje vardag kontrollerar jag om det kommit in något larm eller meddelande från deltagare. I första hand kommunicerar jag med via en chattfunktion. Om jag inte får något svar tillbaka inom ett dygn ringer jag upp deltagaren, säger Hege Jahr, distriktssköterska på Hässelby vårdcentral.
De får en stor variation av frågor. I vissa fall har vårdcentralen fått hjälpa till med en läkartid eller träff med distriktssköterska. Det skapar en extra trygghet för deltagarna. Efter tre och sex månader kommer projektet att utvärderas med både intervjuer och tester. Även närståendes situation ingår i projektet.
De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, visar en kartläggning från Folkhälsomyndigheten.
Utevistelse har positiva effekter för hälsan. Ändå är det många äldre som inte har möjlighet att ta sig ut, skriver Madeleine Liljegren, som forskar om utemiljöer.
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
