En tjänsteman sitt vid sitt skrivbord
Tjänstemannayrken har ofta en lägre risk för kognitiv nedsättning, jämfört med klassiska arbetaryrken. Foto: Mostphotos.

Ditt jobb kan öka risken för kognitiv nedsättning

Dina arbetsuppgifter påverkar hur hög risk du har för kognitiv nedsättning längre fram i livet. Det visar en studie som bygger på befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD.

En grupp forskare från Karolinska institutet, Stockholms universitet och Jönköping university har undersökt hur arbetslivet kan påverka risken för kognitiv och fysisk nedsättning senare i livet. Med hjälp av data från befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD har de kopplat samman hälsodata med hur stor kontroll medelålders personer har över sitt jobb och hur krävande arbetet är. Uppföljningsperioden var 20-24 år.

Att ha låg kontroll över sitt jobb innebar att man utförde monotona arbetsuppgifter som inte krävde någon större inlärning. Ett krävande arbete i sin tur är psykologiskt krävande och ofta hektiskt. När dessa variabler kombinerades fick man en skala från passiva arbeten med låg kontroll och mindre krävande arbetsuppgifter, till aktiva arbeten som ger hög kontroll och är krävande.

Det visade sig att aktiva arbeten ger lägre risk för kognitiv nedsättning i framtiden, medan passiva jobb gav högre risker, både för kognitiv och fysiska nedsättningar. Även lågkontrolljobb ger en högre risk för nedsättningar i högre ålder. Det fanns också en viss skillnad mellan könen, där resultaten för männen uppvisade lite starkare samband.

I diskussionen av resultaten skriver forskarna att mönstren i stort bekräftar det som tidigare forskning visat. De påpekar också att resultaten innebär att traditionella arbetaryrken ger högre risk för kognitiv och fysisk nedsättning, och att framtida policyer bör fokusera på faktorer i arbetsmiljön som går att påverka för att ge anställda en känsla av kontroll, minska den arbetsrelaterade stressen och få en bättre variation i arbetsuppgifterna.

Läs den vetenskapliga artikeln

S Sindi, S Kiasat, I Kåreholt och C Nilsen (2022). Psychosocial working conditions and cognitive and physical impairment in older age. Archives of gerontology and geriatrics.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…