Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

Zeyad Albadri, distriktsläkare på Öxnehaga vårdcentral och nybakad doktor i dermatologi vid Linköpings universitet, har studerat två autoimmuna sjukdomar: dermatitis herpetiformis och bullös pemfigoid. 

– Syftet var att kartlägga hur ofta dessa sjukdomar förekommer i Sverige och undersöka om de är kopplade till cancer, annan samsjuklighet och ökad dödlighet, säger han i ett pressmeddelande. 

Han fann att en av sjukdomarna, bullös pemfigoid, är mycket vanligare än vad man vetat tidigare och att ungefär var femte patient avlider redan inom ett år av diagnosen. Fyra av fem som drabbats dör inom tio år.

Tidigare uppskattningar visar att förekomsten av sjukdomen låg på 2,6 till 42,8 fall per miljon i olika befolkningsgrupper.

Zeyad Albadris forskning visar på 70 nya fall per miljon invånare och år i Sverige, där hudsjukdomen är vanligare än i andra länder, säger han till TV4-nyheterna. 

Siffran kan jämföras med den vanligaste cancerformen i Sverige, vilket är hudcancer, med cirka 1 280 fall per miljon invånare år 2024, enligt Cancerfonden.

Bullös pemfigoid drabbar främst äldre personer och kan ge stora, kliande blåsor på huden. Många patienter med sjukdomen hade redan innan diagnosen andra sjukdomar.

– Vi hittade starka kopplingar mellan bullös pemfigoid och andra sjukdomar, framför allt neurologiska sjukdomar som demens och Parkinsons sjukdom. Men vi såg också ökad risk för diabetes och andra autoimunna sjukdomar, säger Zeyad Albadri. 

Vissa läkemedel verkar kunna förbättra överlevnaden, särskilt när flera behandlingar kombinerades, är en slutsats som han drar i avhandlingen. Det finns en rad nya läkemedel som är på väg, och att de har visat goda resultat i USA, berättar Zeyad Albadri för TV4-nyheterna.

Den andra sjukdomen, dermatitis herpetiformis, visade sig vara mycket ovanlig i Sverige, mindre än en person per 100 000 invånare insjuknar i den, och drabbar ofta yngre vuxna och har en koppling till celiaki.

Resultaten visar också att patienterna hade högre risk för vissa cancersjukdomar, framför allt skivepitelcancer i huden och lymfom. 

– Resultaten kan hjälpa vården att upptäcka riskpatienter tidigare. Om vi vet att sjukdomen ofta hänger ihop med andra diagnoser kan vi följa patienterna på ett bättre sätt, förebygga komplikationer och anpassa vården efter individen. På sikt kan det förbättra både prognos och livskvalitet för den här patientgruppen, säger Zeyad Albadri i ett pressmeddelande.