Under följd av år sjönk dödligheten i Sverige stadigt. Covid-19-pandemin förde förra året med sig ett trendbrott, då antalet avlidna under första halvåret uppgick till cirka 51 500. De preliminära siffrorna för januari–juni 2021 visar dock återigen en nedåtgående dödlighet. Totalt dog närmare 46 900 personer under perioden, vilket var nio procent färre än i fjol.
– Bortsett från 2019, då dödligheten var ovanligt låg, har vi aldrig haft så här låg ålderstandardiserad dödlighet, säger Jeroen de Munter, statistiker på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsens statistik redovisar den så kallade underliggande dödsorsaken, vilket är den sjukdom/skadeorsak som inledde den kedja av sjukdomshändelser som ledde till döden, eller vid olycka/våldshandling de omständigheter som framkallade den dödliga skadan.
Här kan du läsa mer om den preliminära statistiken om dödsorsaker första halvåret 2021.
Hjärt- och kärlsjukdomar orsakade cirka 13 400 döda och cancer över 11 200 dödsfall. En annan stor dödsorsaksgrupp var psykiska sjukdomar och beteendestörningar, framför allt demens, med närmare 2 800 dödsfall. 4 600 personer dog av covid-19, vilket gjorde sjukdomen till den tredje vanligaste dödsorsaken.
– Under januari var covid-19 den näst vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män räknat i antal dödsfall och den tredje största orsaken till förlorade levnadsår, säger Jeroen de Munter.
Det har funnits en oro för att fler ska ta sitt liv som en konsekvens av pandemin, men jämfört med samma period förra året sjönk självmorden med 15 procent under första halvåret 2021, till cirka 540 dödsfall. Siffrorna är dock osäkra och kan på grund av långa utredningstider hos Rättsmedicinalverket komma att ändras.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer…
En ny utbildningsmodell kan hjälpa till att förebygga hälsorisker som trycksår, undernäring och dålig munhälsa hos äldre. Forskare och omsorgspersonal har utvecklat den…
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…
