Åldersstandardiserade dödstal per 100 000 i befolkningen. Januari–juni, 2001–2021. Källa: Socialstyrelsen, preliminär statistik från dödsorsaksregistret.

Dödligheten har vänt neråt

Efter ökningen 2020 visar preliminär statistik för första halvåret 2021 åter en nedåtgående dödlighet i Sverige.

Under följd av år sjönk dödligheten i Sverige stadigt. Covid-19-pandemin förde förra året med sig ett trendbrott, då antalet avlidna under första halvåret uppgick till cirka 51 500. De preliminära siffrorna för januari–juni 2021 visar dock återigen en nedåtgående dödlighet. Totalt dog närmare 46 900 personer under perioden, vilket var nio procent färre än  i fjol.

– Bortsett från 2019, då dödligheten var ovanligt låg, har vi aldrig haft så här låg ålderstandardiserad dödlighet, säger Jeroen de Munter, statistiker på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Fakta
UNDERLIGGANDE DÖDSORSAK

Socialstyrelsens statistik redovisar den så kallade underliggande dödsorsaken, vilket är den sjukdom/skadeorsak som inledde den kedja av sjukdomshändelser som ledde till döden, eller vid olycka/våldshandling de omständigheter som framkallade den dödliga skadan.

Här kan du läsa mer om den preliminära statistiken om dödsorsaker första halvåret 2021.

Hjärt- och kärlsjukdomar orsakade cirka 13 400 döda och cancer över 11 200 dödsfall. En annan stor dödsorsaksgrupp var psykiska sjukdomar och beteendestörningar, framför allt demens, med närmare 2 800 dödsfall. 4 600 personer dog av covid-19, vilket gjorde sjukdomen till den tredje vanligaste dödsorsaken.

– Under januari var covid-19 den näst vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män räknat i antal dödsfall och den tredje största orsaken till förlorade levnadsår, säger Jeroen de Munter.

Det har funnits en oro för att fler ska ta sitt liv som en konsekvens av pandemin, men jämfört med samma period förra året sjönk självmorden med 15 procent under första halvåret 2021, till cirka 540 dödsfall. Siffrorna är dock osäkra och kan på grund av långa utredningstider hos Rättsmedicinalverket komma att ändras.

Relaterat

Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat

Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en…

”Framtidens äldreforskning behöver rustas”

Det behövs en plattform där olika vetenskapliga discipliner kan samarbeta och formulera mål tillsammans. Det skriver tre äldreforskare vid Aging research center på…

Äldre man håller i ett glas

Så ser äldres ­alkoholvanor ut

Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged…

Fler nyheter

Porträttbild på William Son Galanza

Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen

Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…