Åldersstandardiserade dödstal per 100 000 i befolkningen. Januari–juni, 2001–2021. Källa: Socialstyrelsen, preliminär statistik från dödsorsaksregistret.

Dödligheten har vänt neråt

Efter ökningen 2020 visar preliminär statistik för första halvåret 2021 åter en nedåtgående dödlighet i Sverige.

Under följd av år sjönk dödligheten i Sverige stadigt. Covid-19-pandemin förde förra året med sig ett trendbrott, då antalet avlidna under första halvåret uppgick till cirka 51 500. De preliminära siffrorna för januari–juni 2021 visar dock återigen en nedåtgående dödlighet. Totalt dog närmare 46 900 personer under perioden, vilket var nio procent färre än  i fjol.

– Bortsett från 2019, då dödligheten var ovanligt låg, har vi aldrig haft så här låg ålderstandardiserad dödlighet, säger Jeroen de Munter, statistiker på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Fakta
UNDERLIGGANDE DÖDSORSAK

Socialstyrelsens statistik redovisar den så kallade underliggande dödsorsaken, vilket är den sjukdom/skadeorsak som inledde den kedja av sjukdomshändelser som ledde till döden, eller vid olycka/våldshandling de omständigheter som framkallade den dödliga skadan.

Här kan du läsa mer om den preliminära statistiken om dödsorsaker första halvåret 2021.

Hjärt- och kärlsjukdomar orsakade cirka 13 400 döda och cancer över 11 200 dödsfall. En annan stor dödsorsaksgrupp var psykiska sjukdomar och beteendestörningar, framför allt demens, med närmare 2 800 dödsfall. 4 600 personer dog av covid-19, vilket gjorde sjukdomen till den tredje vanligaste dödsorsaken.

– Under januari var covid-19 den näst vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män räknat i antal dödsfall och den tredje största orsaken till förlorade levnadsår, säger Jeroen de Munter.

Det har funnits en oro för att fler ska ta sitt liv som en konsekvens av pandemin, men jämfört med samma period förra året sjönk självmorden med 15 procent under första halvåret 2021, till cirka 540 dödsfall. Siffrorna är dock osäkra och kan på grund av långa utredningstider hos Rättsmedicinalverket komma att ändras.

Relaterat

Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in

Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar…

Äldre par promenerar utomhus

Regelbunden vardagsaktivitet bra för hjärt- och kärlhälsan

Det spelar roll hur ofta man rör på sig under dagen, visar en internationell studie med svenska forskare. De har undersökt hur dagliga…

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

Fler nyheter

Äldre man sitter i fåtölj och lyssnar på musik

Musiksmaken smalnar med åren

Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från…

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…