Foto: Photobac/Mostphotos

E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

Anna Sjöström vid institutionen för omvårdnad på Umeå universitet, har skrivit en avhandling om hur patienter i primärvården hämtar hälsoinformation på nätet, och hur bra de är på att använda e-hälsotjänster, som digitala vårdbesök, hälsoappar, journal och recept online, samt hälsoinformation på internet.

Några av avhandlingens resultat visar att äldre personer oftare har lägre motivation och sämre förmåga att använda e-hälsotjänster.

– Inte oväntat var utmaningarna som störst bland äldre deltagare, och det är även denna grupp som i första hand vänder sig till sjukvården vid hälsofunderingar, medan yngre personer först använder sig av internet, säger Anna Sjöström i en nyhet på Umeå universitets hemsida.

Anna Sjöström påtalar att det finns ett behov av att få med de tilltänkta användarna när man ska utveckla e-hälsotjänster, och att de behöver kunna anpassas efter deras behov.

Läs avhandlingen

Anna Sjöström (2024). E-health literacy and internet use for health information: a study in Swedish primary healthcare. Doktorsavhandling, Umeå universitet.

Avhandlingens publicerade artiklar
Sjöström AE, Hörnsten Å, Hajdarevic S, Emmoth A och Isaksson U (2019). Primary health care nurses’ experiences of
consultations with internet-informed patients: qualitative study. JMIR Nursing.

Sjöström AE, Hajdarevic S, Hörnsten Å, Öberg U och Isaksson U (2021). Experiences of online covid-19 information acquisition among persons with type 2 diabetes and varying e-health literacy. International journal of environmental research and public health.

Sjöström AE, Hajdarevic S, Hörnsten Å, Kristjánsdóttir Ó, Castor C och Isaksson U (2023). The Swedish version of the E-health literacy questionnaire: translation, cultural adaptation, and validation study. Journal of medical internet research.

Relaterat

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare…

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har…

Rörelseforskning på labb i världsklass

Lunds universitet har startat ett experimentellt hälsovetenskapligt labb och samtidigt skapat en ny forskningsinriktning. Målet är att uppnå ett hälsosamt åldrande genom samverkan.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.