Det behövs både ett nytt arbetssätt och en annan typ av forskning för att effektivisera arbetet kring försvunna personer, enligt rapporten från forskare vid Linköpings universitet, Polismyndigheten och Högskolan i Borås.
– Efterforskning av försvunna är mer omfattande och kostsamt för polisen än vad politiker och allmänheten förstår. För de försvunna själva och deras anhöriga innebär det ett stort lidande. Därför är det konstigt att det i stort sett har saknats svensk forskning om försvunna personer, säger Rebecca Stenberg på centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid Linköpings universitet.
Forskningen på området behöver breddas till att ge kunskap om när sökinsatser borde sättas in, hur olika grupper hanterar försvinnanden och vad som kan göras för att förebygga försvinnanden. Exempel på utveckling av tekniska hjälpmedel för bland annat positionering och kartstöd omnämns också i rapporten.
– När polisen efterfrågar forskning för att kunna rädda liv, då är det intressant för oss alla. Redan under arbetet med rapporten har vi kunnat se förändring. Ett exempel är att det saknades kurser om försvinnanden på polisutbildningarna, något som vi har åtgärdat på åtminstone en polisutbildning. Arbetet har också lett till samarbete med andra länder som har mer erfarenhet av forskning inom området, säger Rebecca Stenberg.
Gällande arbetssättet behöver polisen utveckla ett samarbete med kommunala och regionala vård- och omsorgsverksamheter för att personer med demens och psykisk ohälsa inte ska kunna försvinna.
– Det krävs ett gemensamt förebyggande arbete. Den som har demens ska inte kunna försvinna hemifrån – och definitivt inte flera gånger. Det måste finnas enkla kontaktvägar mellan polis, kommuner, sjukvård och socialtjänst, säger Anders Leicht, som är expert på försvinnanden på Polismyndigheten.
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.
Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat brister i arbetsmiljön, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också en särskild satsning där vi lyfter demensforskning i både reportage och nyheter.
