Efterfrågad forskning om efterforskning

Cirka 25 000 personer anmäls som saknade varje år. Majoriteten av dessa har någon form av demenssjukdom, psykisk ohälsa eller en önskan att ta livet av sig. En ny rapport presenterar vilken forskning som kan hjälpa polisen hitta de försvunna och hur arbetet kan effektiviseras.

Det behövs både ett nytt arbetssätt och en annan typ av forskning för att effektivisera arbetet kring försvunna personer, enligt rapporten från forskare vid Linköpings universitet, Polismyndigheten och Högskolan i Borås.

– Efterforskning av försvunna är mer omfattande och kostsamt för polisen än vad politiker och allmänheten förstår. För de försvunna själva och deras anhöriga innebär det ett stort lidande. Därför är det konstigt att det i stort sett har saknats svensk forskning om försvunna personer, säger Rebecca Stenberg på centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid Linköpings universitet.

Forskningen på området behöver breddas till att ge kunskap om när sökinsatser borde sättas in, hur olika grupper hanterar försvinnanden och vad som kan göras för att förebygga försvinnanden. Exempel på utveckling av tekniska hjälpmedel för bland annat positionering och kartstöd omnämns också i rapporten.

– När polisen efterfrågar forskning för att kunna rädda liv, då är det intressant för oss alla. Redan under arbetet med rapporten har vi kunnat se förändring. Ett exempel är att det saknades kurser om försvinnanden på polisutbildningarna, något som vi har åtgärdat på åtminstone en polisutbildning. Arbetet har också lett till samarbete med andra länder som har mer erfarenhet av forskning inom området, säger Rebecca Stenberg.

Gällande arbetssättet behöver polisen utveckla ett samarbete med kommunala och regionala vård- och omsorgsverksamheter för att personer med demens och psykisk ohälsa inte ska kunna försvinna.

– Det krävs ett gemensamt förebyggande arbete. Den som har demens ska inte kunna försvinna hemifrån – och definitivt inte flera gånger. Det måste finnas enkla kontaktvägar mellan polis, kommuner, sjukvård och socialtjänst, säger Anders Leicht, som är expert på försvinnanden på Polismyndigheten.

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Äldre kvinnor håller i stolar och tränar balansen

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken

Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.

Äldre man sitter på sängen och håller om sin nacke

Mening med livet viktigt för äldre med smärta

Känsla av meningsfullhet är centralt för livskvaliteten bland äldre personer med smärta. Det visar en studie från Örebro universitet.