Mat som slängs i soppåse
Foto: Mostphotos

En tredjedel av maten på äldreboenden slängs

Undernäring är vanligt bland äldre personer och därför är det viktigt att maten på äldreboenden blir uppäten. Nu visar en kartläggning från Livsmedelsverket att ungefär en tredjedel av lunchmaten på äldreboenden blir matsvinn.

För tredje gången sedan 2019 har Livsmedelsverket kartlagt matsvinnet inom äldreomsorgen. Nu har 60 av landets 290 kommuner rapporterat in sina matsvinnsmätningar från 2022. I genomsnitt slänger äldreomsorgen cirka 108 gram per person vid lunchen, vilket är uppemot en tredjedel av måltiden.

Förutom att matsvinnet är en onödig belastning på klimat och miljö, är det också en riskfaktor för undernäring bland äldre personer på boenden eftersom mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.

– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, i ett pressmeddelande.

Jämfört med en av Livsmedelsverkets tidigare kartläggningar av matsvinnet från 2020 har flera kommuner rapporterat in sina mätningar för äldreboenden i 2022 års omgång. Men det är fortfarande få jämfört med data för skolan och förskolan, där tre gånger så många rapporterade in matsvinnsdata.

Ett skäl kan vara att omsorgsverksamheterna har svårt att prioritera arbetet med matsvinnet, trots att det skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att förhindra undernäring. Emelie Eriksson tror att äldre personers delaktighet i beslut kring mat och måltid och en trivsam matmiljö, är viktiga för att komma till bukt med matsvinnet.

– Måltider som utgår från individens önskemål och behov, där det finns en komplexitet kring vad den äldre vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare gäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, säger hon.

Läs rapporten om kartläggningen

Relaterat

Så kan individanpassad vård minska antalet fallskador

Att som äldre drabbas av en höftfraktur innebär ofta ett stort lidande och en väsentligt försämrad livskvalitet. Nu ska forskare från Örebros universitet…

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…

Fler nyheter

Ett gott liv för änkor med stort omsorgsbehov

Äldre änkor med mycket hemtjänst upplever ofta ensamhet och en förlorad kontroll över vardagen. Nu har en forskargrupp i Luleå undersökt vad som…

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.