Mat som slängs i soppåse
Foto: Mostphotos

En tredjedel av maten på äldreboenden slängs

Undernäring är vanligt bland äldre personer och därför är det viktigt att maten på äldreboenden blir uppäten. Nu visar en kartläggning från Livsmedelsverket att ungefär en tredjedel av lunchmaten på äldreboenden blir matsvinn.

För tredje gången sedan 2019 har Livsmedelsverket kartlagt matsvinnet inom äldreomsorgen. Nu har 60 av landets 290 kommuner rapporterat in sina matsvinnsmätningar från 2022. I genomsnitt slänger äldreomsorgen cirka 108 gram per person vid lunchen, vilket är uppemot en tredjedel av måltiden.

Förutom att matsvinnet är en onödig belastning på klimat och miljö, är det också en riskfaktor för undernäring bland äldre personer på boenden eftersom mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.

– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, i ett pressmeddelande.

Jämfört med en av Livsmedelsverkets tidigare kartläggningar av matsvinnet från 2020 har flera kommuner rapporterat in sina mätningar för äldreboenden i 2022 års omgång. Men det är fortfarande få jämfört med data för skolan och förskolan, där tre gånger så många rapporterade in matsvinnsdata.

Ett skäl kan vara att omsorgsverksamheterna har svårt att prioritera arbetet med matsvinnet, trots att det skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att förhindra undernäring. Emelie Eriksson tror att äldre personers delaktighet i beslut kring mat och måltid och en trivsam matmiljö, är viktiga för att komma till bukt med matsvinnet.

– Måltider som utgår från individens önskemål och behov, där det finns en komplexitet kring vad den äldre vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare gäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, säger hon.

Läs rapporten om kartläggningen

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…