Enkel fråga bot mot yrsel och obalans

Blir du yr när du lägger dig eller vänder dig i sängen? Det är en enkel fråga som effektivt identifierar om en person lider av godartad och botbar lägesyrsel, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Godartad lägesyrsel, så kallad kristallsjuka, är vanligt och förekommer ofta odiagnostiserat bland äldre personer. Många lider i det tysta, vilket har stor inverkan på livskvaliteten. Även om yrsel inte är livshotande ökar risken för otrygghet och fallolyckor.

Syftet med avhandlingen vid Sahlgrenska akademin har varit att öka kunskapen om yrsel och ostadighet hos äldre, med fokus på godartad lägesyrsel. Författaren Ellen Lindell är specialistläkare inom öron-näsa-hals på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, där en del av forskningen gjorts. Avhandlingen visar bland annat att den fråga som hade tydligast koppling till diagnosen godartad lägesyrsel var just den om yrsel när man vänder sig i sängen.

– Frågan kan snabbt identifiera godartad lägesyrsel, som är den vanligaste orsaken till yrsel och som går att bota. Behandling av yrsel ökar välbefinnandet och kan minska lidandet hos en stor grupp äldre personer och även minska samhällets kostnader, säger Ellen Lindell.

Godartad lägesyrsel, kristallsjuka, är den vanligaste orsaken till yrsel från innerörats balansorgan och beror på att kristaller från innerörat lossnar och hamnar på fel ställe. Symptomen är yrsel som kommer framförallt vid lägesändring. Många upplever även ostadighet när de står och går. Kristallsjuka botas genom manöverbehandlingar, ofta utförda av sjukgymnast, där man har som målsättning att få kristallerna på rätt plats igen. Detta gör man genom att man vrider och snurrar hela patienten.

Tre av tio personer över 70 år beräknas lida av yrsel och obalans. Enligt avhandlingen, som också stöder sig på data från den omfattande befolkningsstudien H70 i Göteborg, är yrsel vid 75 års ålder vanligare hos kvinnor än hos män, men vid 79 års ålder är könsskillnaderna borta. Bland de undersökta 79-åringarna hade drygt hälften yrsel och fyra av tio hade ramlat senaste året. Personer med yrsel tar fler mediciner, är mer trötta, går långsammare, är mer rädda för att ramla och har sämre självupplevd hälsa än personer utan yrsel.

– Resultaten visar att om man är drabbad av yrsel så är det förenat med sämre hälsorelaterad livskvalitet och att man skattar sin hälsa sämre än personer utan yrsel, säger Ellen Lindell.

Dizziness and benign paroxysmal positional vertigo among older adults – health-related quality of life and associated factors

Relaterat

Öppna alla dörrar

Lotta Segelberg är ny chefredaktör på Äldre i Centrum. Här delar hon med sig om tankar kring forskarnas status i samhället, de personliga erfarenheterna av att vara helt i omsorgens händer och vad samverkan kan innebära.

Samverkan – välfärdssektorns ständiga utmaning

I dagsläget finns omfattande forskning för att försöka förstå samverkan och studier bedrivs inom många discipliner. Mikael Löfströms forsknings fokus ligger på hur ledning och organisering av samverkan kan stödja insatser gentemot brukare när olika professioner samarbetar.

Tidig samverkan kan motverka att sköra äldre tvingas till upprepade…

När äldre personer som bor hemma är tvungna att uppsöka sjukvård gång på gång är det ett tecken på att vård och omsorg inte fungerar tillfredsställande. Nuvarande arbetssätt måste förändras för att vi ska upptäcka de som är sårbara och…

Fler nyheter

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.

Omslag Äldre i Centrum nummer 4 2022

Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022

I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.