Enkel fråga bot mot yrsel och obalans

Blir du yr när du lägger dig eller vänder dig i sängen? Det är en enkel fråga som effektivt identifierar om en person lider av godartad och botbar lägesyrsel, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Godartad lägesyrsel, så kallad kristallsjuka, är vanligt och förekommer ofta odiagnostiserat bland äldre personer. Många lider i det tysta, vilket har stor inverkan på livskvaliteten. Även om yrsel inte är livshotande ökar risken för otrygghet och fallolyckor.

Syftet med avhandlingen vid Sahlgrenska akademin har varit att öka kunskapen om yrsel och ostadighet hos äldre, med fokus på godartad lägesyrsel. Författaren Ellen Lindell är specialistläkare inom öron-näsa-hals på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, där en del av forskningen gjorts. Avhandlingen visar bland annat att den fråga som hade tydligast koppling till diagnosen godartad lägesyrsel var just den om yrsel när man vänder sig i sängen.

– Frågan kan snabbt identifiera godartad lägesyrsel, som är den vanligaste orsaken till yrsel och som går att bota. Behandling av yrsel ökar välbefinnandet och kan minska lidandet hos en stor grupp äldre personer och även minska samhällets kostnader, säger Ellen Lindell.

Godartad lägesyrsel, kristallsjuka, är den vanligaste orsaken till yrsel från innerörats balansorgan och beror på att kristaller från innerörat lossnar och hamnar på fel ställe. Symptomen är yrsel som kommer framförallt vid lägesändring. Många upplever även ostadighet när de står och går. Kristallsjuka botas genom manöverbehandlingar, ofta utförda av sjukgymnast, där man har som målsättning att få kristallerna på rätt plats igen. Detta gör man genom att man vrider och snurrar hela patienten.

Tre av tio personer över 70 år beräknas lida av yrsel och obalans. Enligt avhandlingen, som också stöder sig på data från den omfattande befolkningsstudien H70 i Göteborg, är yrsel vid 75 års ålder vanligare hos kvinnor än hos män, men vid 79 års ålder är könsskillnaderna borta. Bland de undersökta 79-åringarna hade drygt hälften yrsel och fyra av tio hade ramlat senaste året. Personer med yrsel tar fler mediciner, är mer trötta, går långsammare, är mer rädda för att ramla och har sämre självupplevd hälsa än personer utan yrsel.

– Resultaten visar att om man är drabbad av yrsel så är det förenat med sämre hälsorelaterad livskvalitet och att man skattar sin hälsa sämre än personer utan yrsel, säger Ellen Lindell.

Dizziness and benign paroxysmal positional vertigo among older adults – health-related quality of life and associated factors

Relaterat

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag tar med oss på en unik tur i mångmiljonstaden Rio.

Detta kan öka risken för delirium efter operation

Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt kunskap inom området och försökt identifiera riskfaktorer.

Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna

Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.

Fler nyheter

Lokala förbättringsinitiativ när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

Proaktiva samtal om den sista tiden i livet med hjälp av en speciell kortlek bidrar till öppna samtal, kunskapsutbyte och meningsfulla relationer mellan personal och äldre på särskilda boenden. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.