Enkel fråga bot mot yrsel och obalans

Blir du yr när du lägger dig eller vänder dig i sängen? Det är en enkel fråga som effektivt identifierar om en person lider av godartad och botbar lägesyrsel, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Godartad lägesyrsel, så kallad kristallsjuka, är vanligt och förekommer ofta odiagnostiserat bland äldre personer. Många lider i det tysta, vilket har stor inverkan på livskvaliteten. Även om yrsel inte är livshotande ökar risken för otrygghet och fallolyckor.

Syftet med avhandlingen vid Sahlgrenska akademin har varit att öka kunskapen om yrsel och ostadighet hos äldre, med fokus på godartad lägesyrsel. Författaren Ellen Lindell är specialistläkare inom öron-näsa-hals på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, där en del av forskningen gjorts. Avhandlingen visar bland annat att den fråga som hade tydligast koppling till diagnosen godartad lägesyrsel var just den om yrsel när man vänder sig i sängen.

– Frågan kan snabbt identifiera godartad lägesyrsel, som är den vanligaste orsaken till yrsel och som går att bota. Behandling av yrsel ökar välbefinnandet och kan minska lidandet hos en stor grupp äldre personer och även minska samhällets kostnader, säger Ellen Lindell.

Godartad lägesyrsel, kristallsjuka, är den vanligaste orsaken till yrsel från innerörats balansorgan och beror på att kristaller från innerörat lossnar och hamnar på fel ställe. Symptomen är yrsel som kommer framförallt vid lägesändring. Många upplever även ostadighet när de står och går. Kristallsjuka botas genom manöverbehandlingar, ofta utförda av sjukgymnast, där man har som målsättning att få kristallerna på rätt plats igen. Detta gör man genom att man vrider och snurrar hela patienten.

Tre av tio personer över 70 år beräknas lida av yrsel och obalans. Enligt avhandlingen, som också stöder sig på data från den omfattande befolkningsstudien H70 i Göteborg, är yrsel vid 75 års ålder vanligare hos kvinnor än hos män, men vid 79 års ålder är könsskillnaderna borta. Bland de undersökta 79-åringarna hade drygt hälften yrsel och fyra av tio hade ramlat senaste året. Personer med yrsel tar fler mediciner, är mer trötta, går långsammare, är mer rädda för att ramla och har sämre självupplevd hälsa än personer utan yrsel.

– Resultaten visar att om man är drabbad av yrsel så är det förenat med sämre hälsorelaterad livskvalitet och att man skattar sin hälsa sämre än personer utan yrsel, säger Ellen Lindell.

Dizziness and benign paroxysmal positional vertigo among older adults – health-related quality of life and associated factors

Relaterat

Fikastund med patienter kan bidra till personcentrering

En viktig pusselbit för att skapa personcentrering och meningsskapande i vården kan vara att fånga patientberättelser i triviala situationer, såsom om man tar en fika med den äldre patienten. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.

Foto på publik i Aula Medica

Äntligen en egen dag för SNAC-K

Befolkningsstudien SNAC-K bjöd in sina deltagare till en halvdag för att möta medarbetare och höra forskare berätta om nya rön från datamaterialet som de själva bidragit till. Fler än 300 besökare kom och gjorde det till en lyckad dag.

Porträtt på Lars Lannfelt

Lars Lannfelt får pris för alzheimerforskning

Lars Lannfelt, professor emeritus i geratrik vid Uppsala universitet, är en av Sveriges ledande alzheimerforskare. Nu får han en utmärkelse från Stiftelsen Forska!Sverige för sina banbrytande insatser i att behandla Alzheimers sjukdom.

Fler nyheter

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde situationen. Det visar Elisabeth Carlstedt i en ny studie.

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att det går att att upptäcka tecken på depression hos äldre med hjälp av frågeformulär.