Socialstyrelsen (2022). Fallprevention – en kostnadseffektiv åtgärd?
Enkla metoder kan minska kostnaden för fallskador
Fallolyckor är vanliga bland äldre och kan leda till skador, försämrad livskvalitet och dödsfall. Varje år faller ungefär 100 000 äldre personer och skadar sig så pass illa att de behöver vård. Fallskador bidrar också till en stor samhällelig vårdkostnad. År 2020 kostade fallolyckor bland äldre 16,8 miljarder kronor, varav 11,3 miljarder kronor var direkta kostnader för regioner och kommuner.
En ny rapport från Socialstyrelsen visar att det finns tre relativt enkla metoder för att förebygga och därmed minska kostnaderna vid fallskador: fysisk träning, anpassning av hemmiljön med olika hjälpmedel samt broddar på vinterväglag.
– Alla dessa insatser visade sig vara kostnadsbesparande för kommuner och regioner. Det finns alltså viktiga hälsorelaterade och kostnadsmässiga incitament för dem att erbjuda fysisk träning för de äldre hemmaboende, liksom broddar att använda när det är snö och is ute, säger Thea Enhörning, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
– Det är också viktigt med omgivningsanpassning där en arbetsterapeut går igenom risker för fall som finns i de äldres hem ser till att dessa blir åtgärdade. Det kan handla om höga mattkanter och trösklar, fortsätter hon.
Kombinerade åtgärder för säbo
Rapporten undersöker även fallprevention i särskilt boende. Där verkar det som att så kallade multifaktoriella åtgärder – individanpassade sammansättningar av olika åtgärder som utgår från en persons riskfaktorer – fungerar bäst. Dessa åtgärder har dock högre kostnader.
– I särskilt boende arbetar man ofta med kombinerade åtgärder kopplade till exempelvis fall, nutrition och sjukdomstillstånd, snarare än enbart fallrisk. Många åtgärder är kopplade till assistans från personal, därmed kan en adekvat bemanning vara en viktigt för att minska fall i särskilt boende, säger Thea Enhörning.
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Fler nyheter
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…