Färre återinläggningar med bättre läkemedelsinformation

Med hjälp av tydlig information om läkemedel kan man förebygga att äldre patienter blir inlagda på sjukhus igen efter en sjukhusvistelse. Det visar en avhandling som Maria Glans lagt fram vid Lunds universitet.

Uppemot en femtedel av alla patienter 65 år eller äldre som blir utskrivna från sjukhus läggs in igen inom 30 dagar. Nu visar en avhandling från Lunds universitet att läkemedelsinformation som är tydlig kan minska riskerna för läkemedelsrelaterade problem och förebygga att äldre patienter blir inlagda igen. 

– När patienten byter läkare och vårdinrättning, exempelvis från sjukhus till kommun eller inom sjukhus, behöver alla i vårdkedjan veta att rätt läkemedel ordineras och varför, säger Maria Glans, som skrivit avhandlingen och i grunden är en klinisk farmaceut, i ett pressmeddelande. 

Inom ramen för sin avhandling har hon bland annat intervjuat läkare på sjukhus i Kristianstad och Hässleholm, om hur det går till när patienter blir utskrivna. Hon drar slutsatsen att det finns flera faktorer som kan bidra till att läkemedelsinformationen förbättras. Det kan handla om att involvera en klinisk farmaceut, som är en person som arbetar med läkemedelsavstämningar och genomgångar. 

– Kliniska farmaceuter behöver finnas med i vårdteamen. Vi kan hjälpa till med att säkerställa korrekt läkemedelslista under vårdtiden och vid hemgång, säger Maria Glans. 

Hon tror även att det är viktigt att alla i vårdkedjan känner sig trygga med och kan använda olika it-system. Dessutom ökar risken för återinläggning om patienten bor ensam i eget boende eller har hemtjänst. 

– Vi behöver även förbättra samverkan med primärvården och kommunen. Då kan man säkerställa att patienterna får ett bra omhändertagande efter utskrivning från sjukhuset. 

Maria Glans hoppas att hennes forskning kan leda till förbättrad vård av äldre med en eller flera sjukdomar. Det finns många utmaningar, men hon tror att många går att lösa genom att förbättra informationsflödet. 

– Varför har det här läkemedlet satts in eller ut och vems ansvar är det att följa upp behandlingen? Den informationen behövs. Om vi tydliggör ordinationer av läkemedel för nästa steg i vårdkedjan förbättrar vi patientsäkerheten. Att vi har tydliga rutiner och följer dem är därför viktigt.

Läs avhandlingen

Maria Glans (2023). Readmission to hospital within 30 days of discharge – in older adults. Lunds universitet. 

Delarbeten

I. M Glans, A Kragh Ekstam, U Jakobsson, Å Bondesson och P Midlöv (2020). Risk factors for hospital readmission in older adults within 30 days of discharge – a comparative retrospective study. Bmc geriatrics.

II. M Glans, A Kragh Ekstam, U Jakobsson, Å Bondesson och P Midlöv (2021). Medication-related hospital readmissions within 30 days of discharge – A retrospective study of risk factors in older adults. Plos one.

III. M Glans, P Midlöv, A Kragh Ekstam, Å Bondesson och A Brorsson (2022). Obstacles and opportunities in information transfer regarding medications at discharge – A focus group study with hospital physicians. Drug, healthcare and patient safety.

IV. M Glans, TGH Kempen, U Jakobsson, A Kragh Ekstam, Å Bondesson och P Midlöv [Inskickad]. Identifying older adults at increased risk of medication-related readmission to hospital within 30 days of discharge – development and validation of a risk assessment tool.

Relaterat

Bättre kontinuitet kan ge färre läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar

Läkemedel är viktiga för många äldre, men behandlingen behöver individanpassas för att vara effektiv och undvika farliga biverkningar. En viktig del i arbetet är bättre kontinuitet och att olika yrkesgrupper har samma information om äldre patienter och deras läkemedel. Det…

Så kan individanpassad vård minska antalet fallskador

Att som äldre drabbas av en höftfraktur innebär ofta ett stort lidande och en väsentligt försämrad livskvalitet. Nu ska forskare från Örebros universitet leda ett nytt forskningsprojekt som har målet att minska antalet höftfrakturer genom att anpassa vården efter patientens…

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer. Det skriver Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i en…

Fler nyheter

Allt fler vill utbilda sig till arbetsterapeut

Det är nu fler än på många år som har valt att söka till arbetsterapeututbildningen. En anledning är den ökade efterfrågan på yrkesgruppen till följd av den åldrande befolkningen, eftersom arbetsterapeuter i första hand stöttar äldre personer.

Ett gott liv för änkor med stort omsorgsbehov

Äldre änkor med mycket hemtjänst upplever ofta ensamhet och en förlorad kontroll över vardagen. Nu har en forskargrupp i Luleå undersökt vad som kännetecknar ett gott liv för dessa kvinnor.

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…