Undersköterskor mer positiva till dödshjälp
Olika yrkesgrupper inom palliativ vård har olika syn på dödshjälp. Läkarna är mer negativa och undersköterskor överraskande positiva, enligt en ny studie vid Lunds universitet.
I de uppdaterade riktlinjerna finns sex nya rekommendationer som främst berör akuta fall av stroke. Den stora förändringen är att allt fler ska kunna behandlas med hjälp av en trombektomi, som innebär att man mekaniskt avlägsnar en blodpropp. Metoden rekommenderades första gången i Socialstyrelsens riktlinjer år 2018.
– Då rekommenderade vi metoden upp till sex timmar efter en stroke, men forskningen har gått starkt framåt. Nu vet vi att vissa patienter kan bli hjälpta upp till 24 timmar efter insjuknandet, säger Johanna Kain, projektledare på Socialstyrelsen.
Helst ska en trombektomi utföras så snart som möjligt, men ibland kan det ta tid att upptäcka en stroke, till exempel om en person drabbas i sömnen.
Med hjälp av behandlingen kan man i Sverige förhindra att uppemot 200 personer per år insjuknar i svåra funktionsnedsättningar. I vissa fall kan patienten bli helt återställd och vara uppe på benen nästan direkt efter trombektomin.
Socialstyrelsen har även tagit fram en ny kod som hälso- och sjukvården kan använda för att registrera att patienter fått en strukturerad uppföljning efter en stroke.
– Nu kan Socialstyrelsen bättre följa upp hur detta erbjuds ute i landet, säger Johanna Kain.
Olika yrkesgrupper inom palliativ vård har olika syn på dödshjälp. Läkarna är mer negativa och undersköterskor överraskande positiva, enligt en ny studie vid Lunds universitet.
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv…
Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa patienter, enligt Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och ansvarig för studien.
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.