Fokus på värdighet får äldre att känna sig sedda

Ett särskilt arbetssätt som har utvecklats för att bevara värdigheten hos personer som får palliativ vård. Med hjälp av samtalsstöd och vårdhandlingar gör metoden att äldre känner sig sedda.

I dagsläget är det sällsynt med verktyg som bidrar till att bevara värdigheten och livskvaliteten hos äldre personer som får palliativ vård. Men kanske är en skotsk modell som har anpassats till svenska förhållanden lösningen på problemet. 

Själva modellen kallas för DCI-SWE och är en så kallad värdighetsbaserad intervention. Den består av samtalsstöd och vårdhandlingar som sjuksköterskor kan anpassa utifrån äldre personers behov. Annika Söderman, doktorand vid Örebro universitet, har i sin avhandling utvärderat modellen. 

– Resultaten visar att interventionen bidrar till att äldre personer känner sig sedda av personalen och att eventuell ensamhet och acceptansfrågor kan hanteras. En trevlig vårdatmosfär och meningsfulla aktiviteter var också något som de värdesatte, säger hon i ett pressmeddelande. 

I en av avhandlingens studier fick sjuksköterskor i Örebro kommuns palliativa sjukvård testa den värdighetsbevarande interventionen i ett och ett halvt år. Studien visade att de inte alltid var bekväma med djupa samtal där existentiella frågor berördes, men att det fanns vissa positiva förändringar.

– De tyckte att arbetssättet bidrog till en bättre struktur för det palliativa arbetet och fungerade bra som underlag för planering av vården tillsammans med de äldre. Vi såg i studierna att DCI-SWE ledde till en djupare relation mellan sjuksköterskor och patienter, något som uppskattades, säger Annika Söderman och fortsätter: 

– Vi behöver prioritera och fortsätta utveckla den värdighetsbevarande vården. För att sjuksköterskor ska kunna använda interventionen framgångsrikt behöver man hjälpa dem att bli mer bekväma med djupa samtal och erbjuda en mer omfattande utbildning i kommunikation. Enligt cheferna kan verktyget få vårdprofessioner att känna stolthet eftersom det visar vilket viktigt arbete som utförs.

Fakta
Verktyget DCI-SWE

Den värdighetsbaserade interventionen Dignity care intervention, DCI, är utvecklad i Skottland. Metoden har översatts och anpassats till den svenska kontexten och fått namnet DCI-SWE. Den består av tre delar: ett intrument med frågor relaterade till värdighet, reflekterande frågor och evidensbaserade vårdhandlingar. 

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Annika Söderman (2021). Evaluating the Swedish dignity care intervention within municipality healthcare: for older persons with palliative care needs. Örebro universitet.

Artiklar i avhandlingen

I. Annika Söderman m fl (2020). Dignity-conserving care for persons with palliative care needs – identifying outcomes studied in research: An integrative review. Publicerad i Palliative & supportive care. 

II. Annika Söderman m fl (2021). Community nurses’ experiences of the Swedish dignity care Intervention for older persons with palliative care needs: A qualitative feasibility study in municipal home health care. Publicerad i International journal of older people nursing.

III. Annika Söderman m fl (2021). To value the individual – older persons and their relatives experiences when using the Swedish dignity care Intervention in municipal palliative health care: a mixed method study. Manuskript.

IV. Annika Söderman m fl (2021). Maintaining older persons’ dignity: A process evaluation of the Swedish dignity care Intervention in municipal palliative care. Manuskript.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Fler nyheter

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.