Den värdighetsbaserade interventionen Dignity care intervention, DCI, är utvecklad i Skottland. Metoden har översatts och anpassats till den svenska kontexten och fått namnet DCI-SWE. Den består av tre delar: ett intrument med frågor relaterade till värdighet, reflekterande frågor och evidensbaserade vårdhandlingar.
Fokus på värdighet får äldre att känna sig sedda
I dagsläget är det sällsynt med verktyg som bidrar till att bevara värdigheten och livskvaliteten hos äldre personer som får palliativ vård. Men kanske är en skotsk modell som har anpassats till svenska förhållanden lösningen på problemet.
Själva modellen kallas för DCI-SWE och är en så kallad värdighetsbaserad intervention. Den består av samtalsstöd och vårdhandlingar som sjuksköterskor kan anpassa utifrån äldre personers behov. Annika Söderman, doktorand vid Örebro universitet, har i sin avhandling utvärderat modellen.
– Resultaten visar att interventionen bidrar till att äldre personer känner sig sedda av personalen och att eventuell ensamhet och acceptansfrågor kan hanteras. En trevlig vårdatmosfär och meningsfulla aktiviteter var också något som de värdesatte, säger hon i ett pressmeddelande.
I en av avhandlingens studier fick sjuksköterskor i Örebro kommuns palliativa sjukvård testa den värdighetsbevarande interventionen i ett och ett halvt år. Studien visade att de inte alltid var bekväma med djupa samtal där existentiella frågor berördes, men att det fanns vissa positiva förändringar.
– De tyckte att arbetssättet bidrog till en bättre struktur för det palliativa arbetet och fungerade bra som underlag för planering av vården tillsammans med de äldre. Vi såg i studierna att DCI-SWE ledde till en djupare relation mellan sjuksköterskor och patienter, något som uppskattades, säger Annika Söderman och fortsätter:
– Vi behöver prioritera och fortsätta utveckla den värdighetsbevarande vården. För att sjuksköterskor ska kunna använda interventionen framgångsrikt behöver man hjälpa dem att bli mer bekväma med djupa samtal och erbjuda en mer omfattande utbildning i kommunikation. Enligt cheferna kan verktyget få vårdprofessioner att känna stolthet eftersom det visar vilket viktigt arbete som utförs.
Avhandlingen
Annika Söderman (2021). Evaluating the Swedish dignity care intervention within municipality healthcare: for older persons with palliative care needs. Örebro universitet.
Artiklar i avhandlingen
I. Annika Söderman m fl (2020). Dignity-conserving care for persons with palliative care needs – identifying outcomes studied in research: An integrative review. Publicerad i Palliative & supportive care.
II. Annika Söderman m fl (2021). Community nurses’ experiences of the Swedish dignity care Intervention for older persons with palliative care needs: A qualitative feasibility study in municipal home health care. Publicerad i International journal of older people nursing.
III. Annika Söderman m fl (2021). To value the individual – older persons and their relatives experiences when using the Swedish dignity care Intervention in municipal palliative health care: a mixed method study. Manuskript.
IV. Annika Söderman m fl (2021). Maintaining older persons’ dignity: A process evaluation of the Swedish dignity care Intervention in municipal palliative care. Manuskript.
Relaterat
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…
Samlad seniormottagning kan underlätta för alla
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.
Fler nyheter
Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.
Insatser mot ensamhet bland äldre personer
SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.
Hundraåringarna blir allt fler
Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga åldern.