Den värdighetsbaserade interventionen Dignity care intervention, DCI, är utvecklad i Skottland. Metoden har översatts och anpassats till den svenska kontexten och fått namnet DCI-SWE. Den består av tre delar: ett intrument med frågor relaterade till värdighet, reflekterande frågor och evidensbaserade vårdhandlingar.
Fokus på värdighet får äldre att känna sig sedda
I dagsläget är det sällsynt med verktyg som bidrar till att bevara värdigheten och livskvaliteten hos äldre personer som får palliativ vård. Men kanske är en skotsk modell som har anpassats till svenska förhållanden lösningen på problemet.
Själva modellen kallas för DCI-SWE och är en så kallad värdighetsbaserad intervention. Den består av samtalsstöd och vårdhandlingar som sjuksköterskor kan anpassa utifrån äldre personers behov. Annika Söderman, doktorand vid Örebro universitet, har i sin avhandling utvärderat modellen.
– Resultaten visar att interventionen bidrar till att äldre personer känner sig sedda av personalen och att eventuell ensamhet och acceptansfrågor kan hanteras. En trevlig vårdatmosfär och meningsfulla aktiviteter var också något som de värdesatte, säger hon i ett pressmeddelande.
I en av avhandlingens studier fick sjuksköterskor i Örebro kommuns palliativa sjukvård testa den värdighetsbevarande interventionen i ett och ett halvt år. Studien visade att de inte alltid var bekväma med djupa samtal där existentiella frågor berördes, men att det fanns vissa positiva förändringar.
– De tyckte att arbetssättet bidrog till en bättre struktur för det palliativa arbetet och fungerade bra som underlag för planering av vården tillsammans med de äldre. Vi såg i studierna att DCI-SWE ledde till en djupare relation mellan sjuksköterskor och patienter, något som uppskattades, säger Annika Söderman och fortsätter:
– Vi behöver prioritera och fortsätta utveckla den värdighetsbevarande vården. För att sjuksköterskor ska kunna använda interventionen framgångsrikt behöver man hjälpa dem att bli mer bekväma med djupa samtal och erbjuda en mer omfattande utbildning i kommunikation. Enligt cheferna kan verktyget få vårdprofessioner att känna stolthet eftersom det visar vilket viktigt arbete som utförs.
Avhandlingen
Annika Söderman (2021). Evaluating the Swedish dignity care intervention within municipality healthcare: for older persons with palliative care needs. Örebro universitet.
Artiklar i avhandlingen
I. Annika Söderman m fl (2020). Dignity-conserving care for persons with palliative care needs – identifying outcomes studied in research: An integrative review. Publicerad i Palliative & supportive care.
II. Annika Söderman m fl (2021). Community nurses’ experiences of the Swedish dignity care Intervention for older persons with palliative care needs: A qualitative feasibility study in municipal home health care. Publicerad i International journal of older people nursing.
III. Annika Söderman m fl (2021). To value the individual – older persons and their relatives experiences when using the Swedish dignity care Intervention in municipal palliative health care: a mixed method study. Manuskript.
IV. Annika Söderman m fl (2021). Maintaining older persons’ dignity: A process evaluation of the Swedish dignity care Intervention in municipal palliative care. Manuskript.
Relaterat
Vem har störst behov av tandvård?
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.
Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer
Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar
Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.
Tarmbakterier kopplas till skörhet
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.