Forskare samlar sig i ny antologi om ålderism

Första året med corona gjorde begreppet ålderism aktuellt som aldrig förr. Nu publicerar sig 20 forskare i en svensk antologi i ämnet.

Mitt i coronapandemins andra våg publiceras nu en forskningsantologi om begreppet ålderism. Den samlar 15 texter på svenska från ett tjugotal forskare. I förordet skriver Håkan Jönson, som är redaktör för samlingen, att pandemiåret 2020 i backspegeln troligen kommer att ”ses som året då problemet ålderism blev mer allmänt känt inom den politiska och mediala debatten, inte minst utifrån dödligheten av äldre på äldreboenden. Framtiden får utvisa om de äldre och deras organisationer utvecklar en tolkningsram som sätter samman många olika uttryck för ålderism på ett sätt som förenar medlemmar i en rörelse till gemensam kamp.”

I antologin diskuterar författarna både begreppet ålderism i sig och kastar ljus över olika fenomen i samhället. Perspektiv på ålderism ges ut av Social work press, det akademiska förlaget vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Boken är publicerad som open access och kan laddas ner gratis (se faktaruta).

Kapitel och författare:

  • Introduktion till antologin (Håkan Jönson)
  • Om ålder i ålderismdebatten (Satu Heikkinen)
  • Åldersgränser. Ett forskningsområde för samhällsvetare (Tove Harnett)
  • Ålder och ålderism. Om görandet av privilegierelationer baserade på ålder (Clary Krekula)
  • Paradoxal andrafiering. Diskriminerar yngre mot sig själva i framtiden? (Håkan Jönson)
  • Ålderism och ableism som strategier för social ordning (Åsa Alftberg)
  • Dementism och ålderism (Lars-Christer Hydén och Atiqur Rahman)
  • ”Mina barn tycker att jag ska vara försiktig” (Janicke Andersson, Lisa Ekstam och Gabriella Nilsson)
  • Ålderistisk erotofobi. Ängslan inför att se äldre som sexuella varelser (Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg)
  • Omvänd ålderism? Gestaltningar av 100-åringar i svenska tidningar (Cristina Joy Torgé och Rosita Nyman)
  • Studenters beskrivningar av äldre i samband med träning för biståndsutredning. Att hantera kategorisering (Camilla Seitl)
  • Vem bestämmer när det är läggdags? Ålderism i kommunala riktlinjer (Glenn Möllergren)
  • Äldreboendets mångetniska arbetsgrupp och föreställningar om äldreomsorgsmottagares förändringsresistens (Palle Storm)
  • Är arbetslivet ålderistiskt? Reflektioner om hur arbetslivet för den åldrande arbetskraften är och kan göras mer hållbart (Kerstin Nilsson)
  • Ålderism som samhällsfenomen. Definitioner, konsekvenser för hälsa och igenkänning i gränslandet mellan individers vardag och vetenskap (Fredrik Snellman)
Ladda ner och läs boken

Håkan Jönson (red) (2021). Perspektiv på ålderism. Social work press.

Relaterat

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…

Han har full koll på pensionsåldern

Mikael Stattin har studerat pensionsåldern under hela sin forskarkarriär. Han tycker att arbetslivet behöver bli mer flexibelt och anpassat till äldre. Själv jobbar…

Fler nyheter

En äldre man sitter i en soffa och tittar på sin mobiltelefon.

Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg

Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…

Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning

Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…

Allt fler blir jobbonärer

När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter…