Forskare samlar sig i ny antologi om ålderism

Första året med corona gjorde begreppet ålderism aktuellt som aldrig förr. Nu publicerar sig 20 forskare i en svensk antologi i ämnet.

Mitt i coronapandemins andra våg publiceras nu en forskningsantologi om begreppet ålderism. Den samlar 15 texter på svenska från ett tjugotal forskare. I förordet skriver Håkan Jönson, som är redaktör för samlingen, att pandemiåret 2020 i backspegeln troligen kommer att ”ses som året då problemet ålderism blev mer allmänt känt inom den politiska och mediala debatten, inte minst utifrån dödligheten av äldre på äldreboenden. Framtiden får utvisa om de äldre och deras organisationer utvecklar en tolkningsram som sätter samman många olika uttryck för ålderism på ett sätt som förenar medlemmar i en rörelse till gemensam kamp.”

I antologin diskuterar författarna både begreppet ålderism i sig och kastar ljus över olika fenomen i samhället. Perspektiv på ålderism ges ut av Social work press, det akademiska förlaget vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Boken är publicerad som open access och kan laddas ner gratis (se faktaruta).

Kapitel och författare:

  • Introduktion till antologin (Håkan Jönson)
  • Om ålder i ålderismdebatten (Satu Heikkinen)
  • Åldersgränser. Ett forskningsområde för samhällsvetare (Tove Harnett)
  • Ålder och ålderism. Om görandet av privilegierelationer baserade på ålder (Clary Krekula)
  • Paradoxal andrafiering. Diskriminerar yngre mot sig själva i framtiden? (Håkan Jönson)
  • Ålderism och ableism som strategier för social ordning (Åsa Alftberg)
  • Dementism och ålderism (Lars-Christer Hydén och Atiqur Rahman)
  • ”Mina barn tycker att jag ska vara försiktig” (Janicke Andersson, Lisa Ekstam och Gabriella Nilsson)
  • Ålderistisk erotofobi. Ängslan inför att se äldre som sexuella varelser (Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg)
  • Omvänd ålderism? Gestaltningar av 100-åringar i svenska tidningar (Cristina Joy Torgé och Rosita Nyman)
  • Studenters beskrivningar av äldre i samband med träning för biståndsutredning. Att hantera kategorisering (Camilla Seitl)
  • Vem bestämmer när det är läggdags? Ålderism i kommunala riktlinjer (Glenn Möllergren)
  • Äldreboendets mångetniska arbetsgrupp och föreställningar om äldreomsorgsmottagares förändringsresistens (Palle Storm)
  • Är arbetslivet ålderistiskt? Reflektioner om hur arbetslivet för den åldrande arbetskraften är och kan göras mer hållbart (Kerstin Nilsson)
  • Ålderism som samhällsfenomen. Definitioner, konsekvenser för hälsa och igenkänning i gränslandet mellan individers vardag och vetenskap (Fredrik Snellman)
Ladda ner och läs boken

Håkan Jönson (red) (2021). Perspektiv på ålderism. Social work press.

Relaterat

Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes sitter på varsin pall vända mot varandra och tittar in i kameran.

En plattform för äldres rättigheter och välfärd

Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre…

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…

Fler nyheter

Så upplever äldre sin sömn

Äldre upplever oro och rädsla som påverkar nattsömnen. Även störningar från personalens håll kan förekomma på särskilda boenden, visar en ny studie vid…

Optiker undersöker äldre kvinnas syn

God hörsel och syn förbättrar hjärnans funktion

När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en…

”Dans för Parkinson” ger god effekt

Aktiviteten ”Dans för Parkinson” påverkar de sjuka positivt, visar en ny studie. Dansen kan vara en av fler hälsoaktiviteter som kan komplettera den…