Håkan Jönson (red) (2021). Perspektiv på ålderism. Social work press.

Forskare samlar sig i ny antologi om ålderism
Mitt i coronapandemins andra våg publiceras nu en forskningsantologi om begreppet ålderism. Den samlar 15 texter på svenska från ett tjugotal forskare. I förordet skriver Håkan Jönson, som är redaktör för samlingen, att pandemiåret 2020 i backspegeln troligen kommer att ”ses som året då problemet ålderism blev mer allmänt känt inom den politiska och mediala debatten, inte minst utifrån dödligheten av äldre på äldreboenden. Framtiden får utvisa om de äldre och deras organisationer utvecklar en tolkningsram som sätter samman många olika uttryck för ålderism på ett sätt som förenar medlemmar i en rörelse till gemensam kamp.”
I antologin diskuterar författarna både begreppet ålderism i sig och kastar ljus över olika fenomen i samhället. Perspektiv på ålderism ges ut av Social work press, det akademiska förlaget vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Boken är publicerad som open access och kan laddas ner gratis (se faktaruta).
Kapitel och författare:
- Introduktion till antologin (Håkan Jönson)
- Om ålder i ålderismdebatten (Satu Heikkinen)
- Åldersgränser. Ett forskningsområde för samhällsvetare (Tove Harnett)
- Ålder och ålderism. Om görandet av privilegierelationer baserade på ålder (Clary Krekula)
- Paradoxal andrafiering. Diskriminerar yngre mot sig själva i framtiden? (Håkan Jönson)
- Ålderism och ableism som strategier för social ordning (Åsa Alftberg)
- Dementism och ålderism (Lars-Christer Hydén och Atiqur Rahman)
- ”Mina barn tycker att jag ska vara försiktig” (Janicke Andersson, Lisa Ekstam och Gabriella Nilsson)
- Ålderistisk erotofobi. Ängslan inför att se äldre som sexuella varelser (Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg)
- Omvänd ålderism? Gestaltningar av 100-åringar i svenska tidningar (Cristina Joy Torgé och Rosita Nyman)
- Studenters beskrivningar av äldre i samband med träning för biståndsutredning. Att hantera kategorisering (Camilla Seitl)
- Vem bestämmer när det är läggdags? Ålderism i kommunala riktlinjer (Glenn Möllergren)
- Äldreboendets mångetniska arbetsgrupp och föreställningar om äldreomsorgsmottagares förändringsresistens (Palle Storm)
- Är arbetslivet ålderistiskt? Reflektioner om hur arbetslivet för den åldrande arbetskraften är och kan göras mer hållbart (Kerstin Nilsson)
- Ålderism som samhällsfenomen. Definitioner, konsekvenser för hälsa och igenkänning i gränslandet mellan individers vardag och vetenskap (Fredrik Snellman)
Relaterat

Äldre blir lyckligare med åren
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

”Inte världsrekord i ensamhet”
Ensamheten bland äldre har inte ökat i närtid, utan förekom också förr, skriver forskarna Gerdt Sundström och Maria Ángeles Tortosa i en kommentar.…

En plattform för äldres rättigheter och välfärd
Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre…
Fler nyheter

Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…

Digital teknik svår för både äldre och yngre
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar…

Sista flytten – mer hjälp behövs
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.