Forskare undersöker nyttan med välfärdsteknik

Allt fler kommuner och vårdbolag använder tekniska hjälpmedel för att öka livskvaliteten för bland annat äldre personer. Men hur stor nytta gör den egentligen? Det ska forskarna Ingela Ernestam och Mona Jonsson undersöka i en förstudie.

Runt om i landet används välfärdsteknik på olika vård- och serviceboenden. Det handlar om digitala hjälpmedel som används för att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för äldre personer.

Men det saknas verktyg och underlag för att se vilken nytta tekniken egentligen gör på landets testbäddar. Forskarna Ingela Ernestam, ansvarig för hälsa, vård och omsorg vid Alfred Nobel Science park, och Mona Jonsson på forskningsinstitutet Rise ska i ett nytt forskningsprojekt kartlägga välfärdstekniken som används.

– Först ska vi genomföra en uppdaterad omvärldsanalys för att se vilka verktyg och metoder som finns i dag. Sedan ska vi göra en behovsanalys hos de aktörer som genomför tester av välfärdsteknik, säger Ingela Ernestam.

Målet med studien är att presentera materialet för nationella organisationer som kan vara intresserade av att äga, förvalta och utveckla en kommande digital tjänst.

– Det finns många nationella aktörer som till viss del verkar inom området. Nu gäller det att hitta någon som vill och kan ta ansvar för uppdateringar och support av en tjänst, säger Ingela Ernestam.

Projektet har fått namnet VisaTestNytta och pågår till sista juni 2021. Det finansieras med en halv miljon kronor från innovationsmyndigheten Vinnova. Förutom Alfred Nobel Science park och Rise deltar en referensgrupp med deltagare från Örebro universitet och Örebro kommun.

Relaterat

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre…

Välfärdsteknik för äldres hälsa

I framtiden kommer hemmen vara bättre anpassade att åldras i tack vare utvecklingen inom hälso- och välfärdsteknik. Nordiska forskarnätverket redogör under NKG 2024…

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…