Tobias Olsson och Dino Viscovi (2020). Who actually becomes a silver surfer? Prerequisites for digital inclusion. Javnost – The public: Journal of the European institute for communication and culture.
Forskare varnar för att digitaliseringen slår fel
It är en del av välfärdstekniken och genom datorer, surfplattor och mobiltelefoner ska äldre själva kunna använda verktyg som gör deras vardag enklare och rikare. Det finns stora möjligheter, men samtidigt ställer det krav på användarna. Alla behärskar inte den nya tekniken.
Nu publicerar Tobias Olsson vid Malmö universitet och Dino Viscovi vid Linnéuniversitetet i Växjö, sin studie Who actually becomes a silver surfer? Prerequisites for digital inclusion i den vetenskapliga tidskriften Javnost – The public. Där vill de beskriva vad som krävs, ur ett sociologisk perspektiv, för att bli en av de äldre och vana användarna av digital media – en så kallad silversurfare.
Studien tar avstamp i intervjuer med 19 personer mellan 66 och 82 år. De fick frågor om hur de erövrat och använder digital media och onlineresurser. Forskarna har också använt en enkätundersökning med 1 200 personer över 65 år.
Vilka är då de äldre, avancerade digitala användarna? Intervjustudien, där sju personer identifierades som silversurfare visade ett mönster att de är välutbildade och ofta yngre äldre, kring 70 år, har ett aktivt socialt liv och är vid god hälsa. De lever i välbärgade områden och har ofta varit digitala användare under lång tid, genom jobbet, och de har en teknikpositiv grundinställning. På nätet konsumerar de mycket digital media, men spelar sällan spel och ägnar sig inte i någon högre utsträckning åt sociala medier.
Detta mönster gick igen i den kvalitativa analyserna från enkätstudien, där 19 procent av de tillfrågade visade sig kunna räknas som silversurfare.
I diskussionsdelen av sin artikel skriver Tobias Olsson och Dino Viscovi att silversurfarna är en privilegierad grupp, samtidigt som beslutsfattare tenderar att anta att de representerar den äldre generationen i allmänhet. Digitaliseringen i samhället måste i stället baseras på kunskap om hur vardagslivet verkligen ser ut.
”Annars finns det en stor risk att digitaliseringen leder till lägre, snarare än högre, livskvalitet för de flesta äldre”, avslutar de sin artikel.
Relaterat
Både positivt och negativt med robotdjur inom äldreomsorgen
Sällskapsrobotar i form av olika djur, så kallade robotdjur, har blivit en allt vanligare syn på landets demensboenden. Nu visar en avhandling från…
AI ska hjälpa till att skydda multisjuka äldre
I ett internationellt projekt, med forskare från bland annat Lunds universitet, ska man undersöka om artificiell intelligens kan hjälpa kommuner att förbättra kvaliteten…
Åldras i en värld i förändring – är temat för…
I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre…
Fler nyheter
Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering
Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det…
Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat…
Blodprov kan förutspå stroke
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset…