Äldre kvinna sitter i rullstol i ett kök
Foto: In-press photography

Forskning: Bygglagen otydlig kring tillgänglighet i hemmet

Bygglagstiftningen har varit otydlig om hur tillgängligheten i flerfamiljshus och villor ska tolkas. Den är inte tillräckligt specifik för vad som ska gälla exempelvis personer med kognitiva nedsättningar. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

I dag är det upp till kommunerna att tolka vad tillgänglighet innebär gällande bostäder. Nu visar en avhandling från Lunds universitet att bygglagen inte är tillräckligt specifik om vad som ska gälla för till exempel personer med kognitiva nedsättningar. 

Christina Löfvendahl, som har skrivit avhandlingen, har intervjuat bostadsanpassare och strategiker i fem kommuner: Eslöv, Perstorp, Vänersborg, Örebro och Östersund. Resultaten visar att det fanns många fysiska hinder, främst i äldre bostäder, men även i nybyggnationer. 

Med hjälp av simuleringsmodeller jämförde hon samhällsvinster och kostnader för olika storskaliga åtgärder över 20 år. Det visar sig att det finns långsiktiga ekonomiska fördelar med att ta bort vissa hinder i hemmet. 

Dessa hinder, till exempel att ta bort trösklar, byta ut badkar mot dusch och installera stödhandtag i badrum och på toalett, har oftast en stor effekt på äldre personers självständighet. Däremot var åtgärder som exempelvis hembesök och förebyggande borttagning av vanliga hinder i hemmet inte ekonomiskt hållbara. 

– Den otydliga bygglagstiftningen behöver justeras så att den blir mer inkluderande. Vi kan inte fortsätta som i dag, det är inte kostnadseffektivt och då har vi ändå inte tagit med kostnader för fallolyckor i våra simuleringsmodeller, säger Christina Löfvendahl i ett pressmeddelande. 

Trots att det har gjorts många förebyggande och hälsofrämjande insatser i kommunerna, till exempel förbättrad belysning, installation av stödhandtag och rökdetektorer, kvarstår det utmaningar för äldre personer. 

– Det finns hur många hinder som helst. Det handlar om trösklar, trappor, utrustning i fel höjd, smala ingångar, för lite utrymme för den som behöver använda rullstol och många har inte tillgång till hiss. 

– Förr eller senare blir vi alla äldre med risk för beroende av stöd. Kommuner ansvarar för bostäder och vi själva har ansvar att informera oss om tillgängligheten och att planera långsiktigt. Den informationen saknas i dag. Det är viktigt att alla kan vara delaktiga i sina kommuner, med sin familj och vänner, annars påverkas den fysiska och psykiska hälsan, säger Christina Löfvendahl. 

Läs avhandlingen

Christina Löfvendahl (2025). Housing policies to promote the health of a population ageing in place: Comparisons using simulation modelling. Doktorsavhandling. Lunds universitet.

Delstudier

I. S M Schmidt, C Chiatti, L Ekstam, M Haak, C Heller, M H Nilsson m fl (2022). Enabling long-term predictions and cost-benefit analysis related to housing adaptation needs for a population aging in place: Protocol for a simulation study. Publicerad i Jmir research protocols.

II. C Heller, L Ekstam, M Haak, S M Schmidt och B Slaug (2022). Exploring housing policies in five Swedish municipalities: Alternatives and priorities. Publicerad i BMC public health.

III. C Heller, M Haak, S M Schmidt, C Chiatti, L Ekstam, M H Nilsson m fl (2023). The relationship between physical housing characteristics, housing accessibility and different aspects of health among community-dwelling older people: A systematic review. Publicerad i Journal of aging and health.

IV. C Löfvendahl, S M Schmidt, C Chiatti, L Ekstam, M Haak, A Sköldunger m fl [Manuskript]. Housing policy interventions for community-dwelling older people: A simulation study modelling long-term cost-benefits.

Relaterat

Forskare studerar äldre i konstgjord värmebölja

I en klimatkammare vid Umeå universitet ska forskare undersöka hur äldre reagerar på värme.

Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre

Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…

Äldre orienterare har bättre hälsa

Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…

Fler nyheter

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.