Forskning: Moraliska problem med välfärdsteknik till äldre

Det kan låta praktiskt och smart att en äldre person har gps-larm, kameraövervakning om nätterna och en telefon som påminner om att ta läkemedel. Men enligt en ny avhandling från Linnéuniversitetet finns det både etiska och moraliska problem som är kopplade till den här sortens teknik.

De senaste åren har kommunernas satsningar på välfärdsteknik ökat markant. Själva tekniken är tänkt att ge ökad trygghet och delaktighet. Några exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, appar i mobiltelefonen för att kontakta sjukvårdspersonal och gps-larm.

Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att även om det finns tydliga mål med välfärdsteknik, finns det viktiga aspekter som det målet missar, till exempel att främja hälsan. Det i sig blir problematiskt, anser avhandlingens författare Maria Nilsson.

– Det betyder att det är den äldre personens egna ansvar att vara fysiskt aktiv och hålla sig frisk. Den äldre ska, med hjälp av välfärdsteknik, kunna ta hand om sig själv för att bo kvar hemma och därmed minska vårdbehovet. Detta blir problematiskt då det riskerar att marginalisera äldre med större behov av vård, hjälp och stöd, samt deras anhöriga, säger hon i ett pressmeddelande.

Resultaten pekar också på att det finns en ekonomisk ojämlikhet när det gäller välfärdsteknik. Vissa äldre har helt enkelt inte råd att till exempel köpa en smarttelefon, något som de politiker som Maria Nilsson intervjuade för sin avhandling inte hade reflekterat över.

Dessutom saknas anhöriga till stor del i policydokument kring välfärdsteknik.

– Anhöriga står för majoriteten av all vård, hjälp eller stöd som utförs i Sverige, men i policydokumenten är de i princip osynliga. Det finns ingen välfärdsteknik som ser de anhörigas roll som en aktiv del i omvårdnaden och omsorgen eller hälsan av äldre, säger Maria Nilsson.

Hon är kritisk till hur självständighet ses som det övergripande målet vid införandet av välfärdsteknik.

– Jag önskar att politiker och beslutsfattare kunde höja blicken och fundera över vilka etiska och moraliska problem det finns kopplat till tekniken. De behöver problematisera användandet i stället för att se det som den enda lösningen.

Maria Nilsson föreslår att man undersöker teknik och insatser som främjar relationer och ömsesidighet, till exempel genom att bygga digitala platser där möten mellan människor kan ske.

Läs avhandlingen

Maria Nilsson (2023). Unpacking the welfare technology solution discourse: An analysis of society’s perceptions of formal and informal care of older people. Linnéuniversitetet.

Delarbeten

I. Maria Nilsson, Stefan Andersson, Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson (2021). Ambient assisted living technology-mediated interventions for older people and their informal carers in the context of healthy ageing: A scoping review. Publicerad i Health science reports.

II. Maria Nilsson, Stefan Andersson, Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson (2022). Keeping the older population and their informal carers healthy and independent using digital technology: A discourse analysis of local policy. Publicerad i Ageing & society.

Relaterat

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre…

Välfärdsteknik för äldres hälsa

I framtiden kommer hemmen vara bättre anpassade att åldras i tack vare utvecklingen inom hälso- och välfärdsteknik. Nordiska forskarnätverket redogör under NKG 2024…

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…