Forskning: Moraliska problem med välfärdsteknik till äldre

Det kan låta praktiskt och smart att en äldre person har gps-larm, kameraövervakning om nätterna och en telefon som påminner om att ta läkemedel. Men enligt en ny avhandling från Linnéuniversitetet finns det både etiska och moraliska problem som är kopplade till den här sortens teknik.

De senaste åren har kommunernas satsningar på välfärdsteknik ökat markant. Själva tekniken är tänkt att ge ökad trygghet och delaktighet. Några exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, appar i mobiltelefonen för att kontakta sjukvårdspersonal och gps-larm.

Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att även om det finns tydliga mål med välfärdsteknik, finns det viktiga aspekter som det målet missar, till exempel att främja hälsan. Det i sig blir problematiskt, anser avhandlingens författare Maria Nilsson.

– Det betyder att det är den äldre personens egna ansvar att vara fysiskt aktiv och hålla sig frisk. Den äldre ska, med hjälp av välfärdsteknik, kunna ta hand om sig själv för att bo kvar hemma och därmed minska vårdbehovet. Detta blir problematiskt då det riskerar att marginalisera äldre med större behov av vård, hjälp och stöd, samt deras anhöriga, säger hon i ett pressmeddelande.

Resultaten pekar också på att det finns en ekonomisk ojämlikhet när det gäller välfärdsteknik. Vissa äldre har helt enkelt inte råd att till exempel köpa en smarttelefon, något som de politiker som Maria Nilsson intervjuade för sin avhandling inte hade reflekterat över.

Dessutom saknas anhöriga till stor del i policydokument kring välfärdsteknik.

– Anhöriga står för majoriteten av all vård, hjälp eller stöd som utförs i Sverige, men i policydokumenten är de i princip osynliga. Det finns ingen välfärdsteknik som ser de anhörigas roll som en aktiv del i omvårdnaden och omsorgen eller hälsan av äldre, säger Maria Nilsson.

Hon är kritisk till hur självständighet ses som det övergripande målet vid införandet av välfärdsteknik.

– Jag önskar att politiker och beslutsfattare kunde höja blicken och fundera över vilka etiska och moraliska problem det finns kopplat till tekniken. De behöver problematisera användandet i stället för att se det som den enda lösningen.

Maria Nilsson föreslår att man undersöker teknik och insatser som främjar relationer och ömsesidighet, till exempel genom att bygga digitala platser där möten mellan människor kan ske.

Läs avhandlingen

Maria Nilsson (2023). Unpacking the welfare technology solution discourse: An analysis of society’s perceptions of formal and informal care of older people. Linnéuniversitetet.

Delarbeten

I. Maria Nilsson, Stefan Andersson, Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson (2021). Ambient assisted living technology-mediated interventions for older people and their informal carers in the context of healthy ageing: A scoping review. Publicerad i Health science reports.

II. Maria Nilsson, Stefan Andersson, Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson (2022). Keeping the older population and their informal carers healthy and independent using digital technology: A discourse analysis of local policy. Publicerad i Ageing & society.

Relaterat

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare…

Tuff press på anhöriga

Anhörigvårdare lägger ofta mycket tid och omsorg på sina nära, och främst gäller det kvinnor. Joana Vicente har lagt fram en avhandling vid…

Fler nyheter

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…