- Seniornet Sweden är en oberoende, ideell IT-förening som hjälper seniorer att använda den digitala teknik som är nödvändig i dagens samhälle.
- De flesta nya internetanvändarna under 2020 var 76 år eller äldre. En trolig bidragande förklaring är att äldre under pandemin i många fall varit fysiskt isolerade, och då har sociala medier erbjudit möjligheter till digital kontakt och information.
- Facebook är jämte Youtube den vanligaste sociala medier-plattformen för de som är födda på 1940-talet.
- Läs mer i rapporten Svenskarna och internet som årligen ges ut av Internetstiftelsen.
Forskningen som förenklar Facebook
Uppdateringar från vänner och kontakt med familj via Facebook är viktigt i många äldre människors vardag. Men åldersrelaterade förluster av kognitiva och fysiska förmågor samt att plattformen regelbundet ändrar utseende och funktioner begränsar nyttjandet. För att råda bot på problemen har forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola utvecklat en programprototyp som heter Klara Facebook. Det fungerar i nuläget tillsammans med webbläsarna Firefox, Edge och Chrome och är designat utifrån principen om harmoniskt adaptiva användargränssnitt, det vill säga system som kan anpassa och förenkla sig efter användarens behov och förmågor.
– Efter att användaren installerat programmet får hen svara på frågor om hur plattformen används. Genom att följa en steg-för-steg-process hjälper programmet sedan till att ändra innehåll och utseende baserat på svaren, säger Alexandra Weilenmann, professor i interaktionsdesign, i ett pressmeddelande.
Programmet är en del av en pågående forskningsstudie som ska utvärderas för att se i vilken mån det fyller en funktion för målgruppen digitala seniorer. Utvecklingen har genomförts i samarbete med personer 65+ från den ideella föreningen Seniornet, vars medlemmar ställt upp på intervjuer och tester.
– De äldre vi har samarbetat med i projektet ligger ofta i framkant av teknikanvändningen. Trots detta kommer det att krävas att tekniken anpassar sig till de sviktande färdigheter och förmågor som ofta kommer med åldern.
Målet med forskningsprojektet är att stödja äldres möjligheter att fortsätta använda informations- och kommunikationsteknologi genom design som anpassar sig till åldrandet.
– Idag gör sociala medier-plattformar ofta precis tvärt om och förändrar regelbundet utseende och adderar nya lager av funktionalitet. För många äldre som vill följa grupper och inlägg blir det alltmer komplicerat och till slut kan det vara svårt att hänga med, säger Alexandra Weilenmann.
Hon vill att man ska kunna välja att få en enklare upplevelse , och samtidigt utveckla förståelsen av de funktioner som finns i sociala medier.
– Vad menas med en händelse på Facebook och vad är en sida? Varför presenteras flödet inte alltid i kronologisk ordning? Det är frågor som ofta dyker upp eftersom den algoritmstyrda plattformen ser olika ut beroende på när, hur och vem som använder den.
- Klara Facebook har utvecklats inom forskningsprojektet Digitala seniorer, som finansieras av Familjen Kamprads stiftelse.
- Programmet finns att hämta via projektets webbplats www.digitalaseniorer.org.
- Det kommer att presenteras den 29 april kl 14–15: https://digitalaseniorer.org/lansering-klara-facebook.
Forskarna vill bidra till ett digitalt samhälle som är hållbart, inkluderande och fritt från stereotypa föreställningar om äldre och deras teknikkunskaper.
– Att kunna ta del av sociala medier utifrån sina individuella förutsättningar blir då en viktig del av det pusslet. Därför är också programmet gratis för alla, säger Alexandra Weilenmann.
Relaterat
Både positivt och negativt med robotdjur inom äldreomsorgen
Sällskapsrobotar i form av olika djur, så kallade robotdjur, har blivit en allt vanligare syn på landets demensboenden. Nu visar en avhandling från Linköpings universitet att de mekaniska husdjuren kan ha en lugnande effekt på de boende, men att de…
AI ska hjälpa till att skydda multisjuka äldre
I ett internationellt projekt, med forskare från bland annat Lunds universitet, ska man undersöka om artificiell intelligens kan hjälpa kommuner att förbättra kvaliteten på sjukvård för multisjuka äldre. De hoppas även kunna sätta fingret på brister i kommunikationen mellan olika…
Åldras i en värld i förändring – är temat för…
I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…
Fler nyheter
Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering
Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.
Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.
Blodprov kan förutspå stroke
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.