Forskningen som förenklar Facebook

En grupp göteborgsforskare har utvecklat programmet som möjliggör en anpassad användning av Facebook i takt med åldrandet.

Uppdateringar från vänner och kontakt med familj via Facebook är viktigt i många äldre människors vardag. Men åldersrelaterade förluster av kognitiva och fysiska förmågor samt att plattformen regelbundet ändrar utseende och funktioner begränsar nyttjandet. För att råda bot på problemen har forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola utvecklat en programprototyp som heter Klara Facebook. Det fungerar i nuläget tillsammans med webbläsarna Firefox, Edge och Chrome och är designat utifrån principen om harmoniskt adaptiva användargränssnitt, det vill säga system som kan anpassa och förenkla sig efter användarens behov och förmågor.

– Efter att användaren installerat programmet får hen svara på frågor om hur plattformen används. Genom att följa en steg-för-steg-process hjälper programmet sedan till att ändra innehåll och utseende baserat på svaren, säger Alexandra Weilenmann, professor i interaktionsdesign, i ett pressmeddelande.

Programmet är en del av en pågående forskningsstudie som ska utvärderas för att se i vilken mån det fyller en funktion för målgruppen digitala seniorer. Utvecklingen har genomförts i samarbete med personer 65+ från den ideella föreningen Seniornet, vars medlemmar ställt upp på intervjuer och tester.

– De äldre vi har samarbetat med i projektet ligger ofta i framkant av teknikanvändningen. Trots detta kommer det att krävas att tekniken anpassar sig till de sviktande färdigheter och förmågor som ofta kommer med åldern.

Fakta
SENIORER OCH INTERNET
  • Seniornet Sweden är en oberoende, ideell IT-förening som hjälper seniorer att använda den digitala teknik som är nödvändig i dagens samhälle.
  • De flesta nya internetanvändarna under 2020 var 76 år eller äldre. En trolig bidragande förklaring är att äldre under pandemin i många fall varit fysiskt isolerade, och då har sociala medier erbjudit möjligheter till digital kontakt och information.
  • Facebook är jämte Youtube den vanligaste sociala medier-plattformen för de som är födda på 1940-talet.
  • Läs mer i rapporten Svenskarna och internet som årligen ges ut av Internetstiftelsen.

Målet med forskningsprojektet är att stödja äldres möjligheter att fortsätta använda informations- och kommunikationsteknologi genom design som anpassar sig till åldrandet.

– Idag gör sociala medier-plattformar ofta precis tvärt om och förändrar regelbundet utseende och adderar nya lager av funktionalitet. För många äldre som vill följa grupper och inlägg blir det alltmer komplicerat och till slut kan det vara svårt att hänga med, säger Alexandra Weilenmann.

Hon vill att man ska kunna välja att få en enklare upplevelse , och samtidigt utveckla förståelsen av de funktioner som finns i sociala medier.

– Vad menas med en händelse på Facebook och vad är en sida? Varför presenteras flödet inte alltid i kronologisk ordning? Det är frågor som ofta dyker upp eftersom den algoritmstyrda plattformen ser olika ut beroende på när, hur och vem som använder den.

Fakta
KLARA FACEBOOK

Forskarna vill bidra till ett digitalt samhälle som är hållbart, inkluderande och fritt från stereotypa föreställningar om äldre och deras teknikkunskaper.

– Att kunna ta del av sociala medier utifrån sina individuella förutsättningar blir då en viktig del av det pusslet. Därför är också programmet gratis för alla, säger Alexandra Weilenmann.

Relaterat

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har forskaer från Lund undersökt hur olika generationers digitala vanor förändrades.

E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

Rörelseforskning på labb i världsklass

Lunds universitet har startat ett experimentellt hälsovetenskapligt labb och samtidigt skapat en ny forskningsinriktning. Målet är att uppnå ett hälsosamt åldrande genom samverkan.

Fler nyheter

Nu ökar förebyggande insatser mot ensamhet och självmord

Allt fler kommuner inför rutiner för att förhindra självmord bland äldre personer och i nio av tio kommuner genomför äldreomsorgen insatser för att motverka ensamhet. Det visar en nya rapport från Suicide zero om kommunernas arbete med att förbygga självmord.

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde situationen. Det visar Elisabeth Carlstedt i en ny studie.