Forskningen som förenklar Facebook

En grupp göteborgsforskare har utvecklat programmet som möjliggör en anpassad användning av Facebook i takt med åldrandet.

Uppdateringar från vänner och kontakt med familj via Facebook är viktigt i många äldre människors vardag. Men åldersrelaterade förluster av kognitiva och fysiska förmågor samt att plattformen regelbundet ändrar utseende och funktioner begränsar nyttjandet. För att råda bot på problemen har forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola utvecklat en programprototyp som heter Klara Facebook. Det fungerar i nuläget tillsammans med webbläsarna Firefox, Edge och Chrome och är designat utifrån principen om harmoniskt adaptiva användargränssnitt, det vill säga system som kan anpassa och förenkla sig efter användarens behov och förmågor.

– Efter att användaren installerat programmet får hen svara på frågor om hur plattformen används. Genom att följa en steg-för-steg-process hjälper programmet sedan till att ändra innehåll och utseende baserat på svaren, säger Alexandra Weilenmann, professor i interaktionsdesign, i ett pressmeddelande.

Programmet är en del av en pågående forskningsstudie som ska utvärderas för att se i vilken mån det fyller en funktion för målgruppen digitala seniorer. Utvecklingen har genomförts i samarbete med personer 65+ från den ideella föreningen Seniornet, vars medlemmar ställt upp på intervjuer och tester.

– De äldre vi har samarbetat med i projektet ligger ofta i framkant av teknikanvändningen. Trots detta kommer det att krävas att tekniken anpassar sig till de sviktande färdigheter och förmågor som ofta kommer med åldern.

Fakta
SENIORER OCH INTERNET
  • Seniornet Sweden är en oberoende, ideell IT-förening som hjälper seniorer att använda den digitala teknik som är nödvändig i dagens samhälle.
  • De flesta nya internetanvändarna under 2020 var 76 år eller äldre. En trolig bidragande förklaring är att äldre under pandemin i många fall varit fysiskt isolerade, och då har sociala medier erbjudit möjligheter till digital kontakt och information.
  • Facebook är jämte Youtube den vanligaste sociala medier-plattformen för de som är födda på 1940-talet.
  • Läs mer i rapporten Svenskarna och internet som årligen ges ut av Internetstiftelsen.

Målet med forskningsprojektet är att stödja äldres möjligheter att fortsätta använda informations- och kommunikationsteknologi genom design som anpassar sig till åldrandet.

– Idag gör sociala medier-plattformar ofta precis tvärt om och förändrar regelbundet utseende och adderar nya lager av funktionalitet. För många äldre som vill följa grupper och inlägg blir det alltmer komplicerat och till slut kan det vara svårt att hänga med, säger Alexandra Weilenmann.

Hon vill att man ska kunna välja att få en enklare upplevelse , och samtidigt utveckla förståelsen av de funktioner som finns i sociala medier.

– Vad menas med en händelse på Facebook och vad är en sida? Varför presenteras flödet inte alltid i kronologisk ordning? Det är frågor som ofta dyker upp eftersom den algoritmstyrda plattformen ser olika ut beroende på när, hur och vem som använder den.

Fakta
KLARA FACEBOOK

Forskarna vill bidra till ett digitalt samhälle som är hållbart, inkluderande och fritt från stereotypa föreställningar om äldre och deras teknikkunskaper.

– Att kunna ta del av sociala medier utifrån sina individuella förutsättningar blir då en viktig del av det pusslet. Därför är också programmet gratis för alla, säger Alexandra Weilenmann.

Relaterat

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har forskare från Lund undersökt hur olika generationers digitala vanor förändrades.

E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

Fler nyheter

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression och suicida tankar, för framför allt kvinnliga omsorgsgivare. Det visar en rapport som forskare från Högskolan Dalarna…

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny rapport i samarbete mellan Umeå universitet och idrottsförbunden.

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna individanpassa strokevården.