Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Marie Delleskog som Bollan. Foto: Ola Kjelbye.
Först föreställning, sedan forskning
När Göteborgs stadsteater sätter upp en pjäs om alzheimer och tvåsamhet intar även forskningens experter scenen för att berätta om de senaste rönen.
Pjäsen Var är min man? har under september och oktober spelats som lunchteater i Göteborg. När den nu ges som fyra kvällföreställningar får Bollan vars man insjuknar i alzheimer sällskap på scen av forskare från Göteborgs universitet. I direkt anslutning till varje föreställning håller i tur och ordning överläkaren och forskargrupppsledaren Silke Kern, professor Henrik Zetterberg (två gånger) och professor Ingmar Skoog föredrag om de senaste alzheimerrönen.
Ingmar Skoog, som också är föreståndare för universitetets Centrum för åldrande och hälsa, Agecap, bygger sin forskning på befolkningsundersökningarna H70 i Göteborg. En av studierna där visar att man genom att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och vara fysiskt aktiv kan minska risken att drabbas av demens senare i livet.
Med monologen om Bollan tar sig skådespelaren Marie Delleskog an en föreställning om livslång kärlek, skör tvåsamhet och om att vara nära anhörig under en svår period i livet.
– Publiken får följa med på hennes resa, genom motgångarna men också genom det som styrker henne, säger Marie Delleskog.
Var är min man? spelas på Norges hus 8, 21, 22 och 29 oktober och görs i samarbete med Alzheimerfonden, som också kommer att finnas på plats för att svara på publikens frågor efter föreställningarna. Pjäsen är skriven av Ylva Lööf och regisseras av Carina M Johansson.
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Fler nyheter
Allt äldre befolkning i krympande kommuner
Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.
Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende
Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
