Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…
Pjäsen Var är min man? har under september och oktober spelats som lunchteater i Göteborg. När den nu ges som fyra kvällföreställningar får Bollan vars man insjuknar i alzheimer sällskap på scen av forskare från Göteborgs universitet. I direkt anslutning till varje föreställning håller i tur och ordning överläkaren och forskargrupppsledaren Silke Kern, professor Henrik Zetterberg (två gånger) och professor Ingmar Skoog föredrag om de senaste alzheimerrönen.
Ingmar Skoog, som också är föreståndare för universitetets Centrum för åldrande och hälsa, Agecap, bygger sin forskning på befolkningsundersökningarna H70 i Göteborg. En av studierna där visar att man genom att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och vara fysiskt aktiv kan minska risken att drabbas av demens senare i livet.
Med monologen om Bollan tar sig skådespelaren Marie Delleskog an en föreställning om livslång kärlek, skör tvåsamhet och om att vara nära anhörig under en svår period i livet.
– Publiken får följa med på hennes resa, genom motgångarna men också genom det som styrker henne, säger Marie Delleskog.
Var är min man? spelas på Norges hus 8, 21, 22 och 29 oktober och görs i samarbete med Alzheimerfonden, som också kommer att finnas på plats för att svara på publikens frågor efter föreställningarna. Pjäsen är skriven av Ylva Lööf och regisseras av Carina M Johansson.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det…
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…