Sedan mitten av oktober ökar antalet avlidna i covid-19. Då låg siffran på mellan ett och två dödsfall per dag, medan det nu ligger mellan 10 och 20 personer. Och det är fortfarande våra äldsta som är mest drabbade. 90 procent av de avlidna är över 70 år, rapporterar TT.
– Budskapet är att det här är en allvarlig sjukdom med stor dödlighet för många äldre. Slappna inte av utan följ smittskyddsråden noga, säger Maria Eriksdotter, överläkare i geriatrik vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Karolinska institutet, i en intervju med TT.
Det är fortfarande många som dör på äldreboenden, men de flesta avlider nu på sjukhus, vilket oftast betyder att de bodde hemma.
– De är oftast inte på intensiven utan på våra geriatriska kliniker, infektionsklinikerna eller invärtes medicin. Många av dem har blivit sjuka hemma. Det här är en grupp som man lite grann har glömt bort i mediediskussionerna, säger Maria Eriksdotter.
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på fyra äldreboenden. Det berättar författarna bakom Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) i en ny rapport.
Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades in i minsta detalj när det forsade in nya regler och idéer.
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
