Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
Sedan mitten av oktober ökar antalet avlidna i covid-19. Då låg siffran på mellan ett och två dödsfall per dag, medan det nu ligger mellan 10 och 20 personer. Och det är fortfarande våra äldsta som är mest drabbade. 90 procent av de avlidna är över 70 år, rapporterar TT.
– Budskapet är att det här är en allvarlig sjukdom med stor dödlighet för många äldre. Slappna inte av utan följ smittskyddsråden noga, säger Maria Eriksdotter, överläkare i geriatrik vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Karolinska institutet, i en intervju med TT.
Det är fortfarande många som dör på äldreboenden, men de flesta avlider nu på sjukhus, vilket oftast betyder att de bodde hemma.
– De är oftast inte på intensiven utan på våra geriatriska kliniker, infektionsklinikerna eller invärtes medicin. Många av dem har blivit sjuka hemma. Det här är en grupp som man lite grann har glömt bort i mediediskussionerna, säger Maria Eriksdotter.
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.