Information från Stiftelsen Äldrecentrum

Framåt för forskningen

Forskning tar allt större plats på Stiftelsen Äldrecentrum. Snart välkomnas både en doktorand och en gästforskare till verksamheten, och flera projektansökningar väntar på svar.

Sommaren är slut och arbetet på Stiftelsen Äldrecentrum tar fart igen I den mångfacetterade verksamhet som är vardag på en FoU-enhet har forskningen börjat ta en allt större plats. Ett bra exempel är det samarbete mellan FoU-enheterna Nestor FoU-center, FoU Nu och FoU Nordost i Stockholms län, som lyckats få anslag från Forte.

– Det handlar om arbete och samverkan för förebyggande hälsoinsatser bland äldre. Beskedet om att finansieringen var klar kom innan sommaren, så nu har vi precis startat upp projektet, säger Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren.

I ett annat projekt arbetar Äldrecentrum med forskare från Karolinska institutet för att analysera följsamhet och anpassningar av evidensbaserade metoder ute i olika verksamheter. Här är data redan insamlade och nästa höst är tanken att resultaten ska vara publicerade.

– Bland annat handlar det om hur man har kunnat vara följsam till de basala hygienrutinerna i hemtjänsten under coronaperioden, vilka anpassningar man var tvungen att göra och hur har man resonerat då.

Ett stort framsteg som skett lite bakom kulisserna på Stiftelsen Äldrecentrum är arbetet med att vidareutveckla befolkningsstudien SNAC Stockholm (läs mer på sidan 60 i detta nummer av Äldre i Centrum), något som kommer att få stor betydelse för forskningsstrategin i framtiden. Men den största satsningen under hösten är ett helt nytt initiativ – att finansiera en doktorandtjänst och en gästforskare.

– För doktoranden kommer några av våra utredare att vara bihandledare, men vi inleder ett samarbete med ett universitet där huvudhandledaren är baserad. Vi har några idéer om vad vi vill beforska, det känns viktigt att doktorandens inriktning är av hög relevans för våra stiftare, säger Åsa Hedberg Rundgren.

Att ha en gästforskare är också en väg till nya kontakter och forskningsuppslag. Sedan länge har Äldrecentrum ett gott samarbete med närliggande Aging research center på Karolinska institutet, men det finns absolut plats för fler partners att starta projekt med.

Stiftelsen Äldrecentrums utredare har också uppdrag som sakkunniga till SBU:s skriftserie SBU kommenterar, som granskar och sätter systematiska forskningsöversikter i ett svenskt sammanhang. Förra året var Stiftelsen Äldrecentrum med och skrev en kommenterar om musikterapeutiska metoder. Nu är arbetet i full gång med ytterligare två.

Detta är ganska nya inslag i Stiftelsen Äldre­centrums verksamhet. Men det mer invanda arbetet med rapporter pågår som vanligt. Under hösten kommer flera rapporter att presenteras.

– En av dem handlar om Matlyftet, en satsning på mat och måltider som Stockholms stad har gjort för att förebygga ensamhet och undernäring. Där har vi kikat på de aktiviteter som man har finansierat för att se hur pengarna har använts, och kunna ge råd kring hur man kan tänka vidare och använda en sådan satsning mer strategiskt.

Ytterligare en rapport som är på väg handlar om personalkontinuitet i hemtjänsten. Även den är beställd av Stockholms stad, och den bygger främst på intervjuer med chefer i hemtjänsten om hur man organiserar hemtjänstens verksamhet och vilka förutsättningar man har att arbeta under.

– Andra exempel är utredningen om arbetet med palliativ vård på särskilt boende i Stockholm. Vi ser över de styrande dokumenten och utforskar möjligheterna att skapa goda, generella förutsättningar för en god palliativ omsorg. Sedan har Stockholms stad under många år satsat på att utbilda undersköterskor och annan personal i reflektion och där tittar vi på hur det har gått. Hur har man utnyttjat utbildningarna, har man kunnat upprätthålla reflektionstiden och det perspektivet i verksamheten? berättar Åsa Hedberg Rundgren.

I skrivande stund väntar dessutom Stiftelsen Äldrecentrum svar på ett antal forsknings­ansökningar. Fler vetenskapliga samarbeten är ett av de stora målen framöver.

– Vi vill fördjupa de samarbeten vi har, men vi är också högst intresserade av nya samarbeten och vi lyfter gärna blicken nationellt och ser om vi kan kroka arm med andra forsknings­institut, fou-enheter och universitet. Vi har en bred kompetens här på Äldrecentrum, i dag har alla våra utredare forskarutbildning med olika bakgrund och olika inriktningar. Så här finns det möjligheter!

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.

Fler nyheter

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.