Adam Viktorisson, Dongni Buvarp, Maria Bäck, Margret Leosdottir, Mia von Euler och Katharina S Sunnerhagen (2025). Cardiac rehabilitation and physical activity decrease the risk of stroke after acute myocardial infarction: A nationwide cohort study in Sweden. Publicerad i Annals of physical and rehabilitation medicine.
Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt
Varje år drabbas omkring 23 000 personer av hjärtinfarkt i Sverige. Efter en hjärtinfarkt är risken för stroke mer än dubblerad, framför allt under de första två månaderna. Men det verkar som att fysisk aktivitet har en skyddande effekt.
Resultaten visar en koppling mellan ökad fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt och lägre risk att drabbas av stroke. Allra lägst var risken hos dem som uppgav att de rörde sig sex dagar i veckan.
– Det här visar att du som har haft en hjärtinfarkt själv kan påverka risken för en ny allvarlig händelse. Utöver läkemedel kan även måttlig träning flera dagar i veckan göra stor skillnad. Vår studie visar hur viktigt det är att rörelse blir en självklar del av återhämtningen efter en hjärtinfarkt, säger Adam Viktorisson, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Den nya studien bygger på data från 86 000 svenskar med hjärtinfarkt. Fysisk aktivitet definierades som minst 30 minuter av måttlig ansträngning per dag, till exempel en rask promenad där man blir lätt andfådd.
– Risken att få stroke är två till fyra gånger högre tidigt efter en hjärtinfarkt. Att den förhöjda risken i stort sett försvann hos dem som var fysiskt aktiva nästan varje dag är slående. Det här är viktig kunskap för alla som återhämtar sig efter en infarkt, säger Adam Viktorisson.
Majoriteten av de som har fått en hjärtinfarkt är stillasittande omkring tio timmar om dagen efter insjuknandet. I Sverige får de erbjudandet att delta i hjärtrehabilitering som består av träning, utbildning och uppföljning. Studien från Sahlgrenska akademin visar också att deltagande i rehabilitering var kopplat till lägre risk för stroke, oavsett om man fullföljde programmet eller inte.
Relaterat
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Fler nyheter
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…