Adam Viktorisson, Dongni Buvarp, Maria Bäck, Margret Leosdottir, Mia von Euler och Katharina S Sunnerhagen (2025). Cardiac rehabilitation and physical activity decrease the risk of stroke after acute myocardial infarction: A nationwide cohort study in Sweden. Publicerad i Annals of physical and rehabilitation medicine.
Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt
Varje år drabbas omkring 23 000 personer av hjärtinfarkt i Sverige. Efter en hjärtinfarkt är risken för stroke mer än dubblerad, framför allt under de första två månaderna. Men det verkar som att fysisk aktivitet har en skyddande effekt.
Resultaten visar en koppling mellan ökad fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt och lägre risk att drabbas av stroke. Allra lägst var risken hos dem som uppgav att de rörde sig sex dagar i veckan.
– Det här visar att du som har haft en hjärtinfarkt själv kan påverka risken för en ny allvarlig händelse. Utöver läkemedel kan även måttlig träning flera dagar i veckan göra stor skillnad. Vår studie visar hur viktigt det är att rörelse blir en självklar del av återhämtningen efter en hjärtinfarkt, säger Adam Viktorisson, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Den nya studien bygger på data från 86 000 svenskar med hjärtinfarkt. Fysisk aktivitet definierades som minst 30 minuter av måttlig ansträngning per dag, till exempel en rask promenad där man blir lätt andfådd.
– Risken att få stroke är två till fyra gånger högre tidigt efter en hjärtinfarkt. Att den förhöjda risken i stort sett försvann hos dem som var fysiskt aktiva nästan varje dag är slående. Det här är viktig kunskap för alla som återhämtar sig efter en infarkt, säger Adam Viktorisson.
Majoriteten av de som har fått en hjärtinfarkt är stillasittande omkring tio timmar om dagen efter insjuknandet. I Sverige får de erbjudandet att delta i hjärtrehabilitering som består av träning, utbildning och uppföljning. Studien från Sahlgrenska akademin visar också att deltagande i rehabilitering var kopplat till lägre risk för stroke, oavsett om man fullföljde programmet eller inte.
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur…
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…