Läs rapporten: Friskisindex 2020 och 2021
Ta fram ditt eget indextal: Ditt friskisindex

Andreas Strömberg. Foto: Friskis och svettis Stockholm
Friskis och svettis har börjat göra årliga mätningar som de publicerar i sin rapport Friskisindex. Genom att låta Novus göra intervjuer med drygt 2000 personer i åldrarna 18 till 84 år kan de följa hur stockholmarna mår och tränar. Den första mätningen genomfördes i februari 2020.
– Friskisindex är ett nytt sätt att mäta välmående, grundat i vår övertygelse om att människan behöver rörelse, glädje och gemenskap för att må bra. Vi vill ta vårt ansvar som folkets träningsaktör, en folkrörelse för rörelse, säger Andreas Strömberg, ordförande för Friskis och svettis Stockholm, i ett pressmeddelande.
Friskisindex bygger på nio frågor som i sin tur sammanfattas i ett indextal. Resultaten visar att den äldsta åldersgruppen, som alltså bara sträcker sig upp till 84 år, sticker ut med negativa resultat. Under det senaste året har till exempel välmåendet sjunkit med 5,5 indexenheter. Personer i de äldre åldrarna tränar också betydligt mindre än övriga åldersgrupper.
Läs rapporten: Friskisindex 2020 och 2021
Ta fram ditt eget indextal: Ditt friskisindex
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt en ny studie från Linnéuniversitetet.
Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i parodontologi.
Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged Birhane Jemberie, som forskar i ämnet.
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten.
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.