Läs rapporten: Friskisindex 2020 och 2021
Ta fram ditt eget indextal: Ditt friskisindex

Andreas Strömberg. Foto: Friskis och svettis Stockholm
Friskis och svettis har börjat göra årliga mätningar som de publicerar i sin rapport Friskisindex. Genom att låta Novus göra intervjuer med drygt 2000 personer i åldrarna 18 till 84 år kan de följa hur stockholmarna mår och tränar. Den första mätningen genomfördes i februari 2020.
– Friskisindex är ett nytt sätt att mäta välmående, grundat i vår övertygelse om att människan behöver rörelse, glädje och gemenskap för att må bra. Vi vill ta vårt ansvar som folkets träningsaktör, en folkrörelse för rörelse, säger Andreas Strömberg, ordförande för Friskis och svettis Stockholm, i ett pressmeddelande.
Friskisindex bygger på nio frågor som i sin tur sammanfattas i ett indextal. Resultaten visar att den äldsta åldersgruppen, som alltså bara sträcker sig upp till 84 år, sticker ut med negativa resultat. Under det senaste året har till exempel välmåendet sjunkit med 5,5 indexenheter. Personer i de äldre åldrarna tränar också betydligt mindre än övriga åldersgrupper.
Läs rapporten: Friskisindex 2020 och 2021
Ta fram ditt eget indextal: Ditt friskisindex
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur ska ekvationen gå ihop?
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.