Läs rapporten: Friskisindex 2020 och 2021
Ta fram ditt eget indextal: Ditt friskisindex
Hälsoindex kastar ljus över pandemins effekter
Äldre personers mående har försämrats under coronapandemin, konstaterar Friskis och svettis i en ny rapport.
Andreas Strömberg. Foto: Friskis och svettis Stockholm
Friskis och svettis har börjat göra årliga mätningar som de publicerar i sin rapport Friskisindex. Genom att låta Novus göra intervjuer med drygt 2000 personer i åldrarna 18 till 84 år kan de följa hur stockholmarna mår och tränar. Den första mätningen genomfördes i februari 2020.
– Friskisindex är ett nytt sätt att mäta välmående, grundat i vår övertygelse om att människan behöver rörelse, glädje och gemenskap för att må bra. Vi vill ta vårt ansvar som folkets träningsaktör, en folkrörelse för rörelse, säger Andreas Strömberg, ordförande för Friskis och svettis Stockholm, i ett pressmeddelande.
Friskisindex bygger på nio frågor som i sin tur sammanfattas i ett indextal. Resultaten visar att den äldsta åldersgruppen, som alltså bara sträcker sig upp till 84 år, sticker ut med negativa resultat. Under det senaste året har till exempel välmåendet sjunkit med 5,5 indexenheter. Personer i de äldre åldrarna tränar också betydligt mindre än övriga åldersgrupper.
Friskisindex
Relaterat
De undersöker valet att bli jobbonär
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.
Ett rikt liv även kring hundra
Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.
Fler nyheter
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
