Läs rapporten: Friskisindex 2020 och 2021
Ta fram ditt eget indextal: Ditt friskisindex

Andreas Strömberg. Foto: Friskis och svettis Stockholm
Friskis och svettis har börjat göra årliga mätningar som de publicerar i sin rapport Friskisindex. Genom att låta Novus göra intervjuer med drygt 2000 personer i åldrarna 18 till 84 år kan de följa hur stockholmarna mår och tränar. Den första mätningen genomfördes i februari 2020.
– Friskisindex är ett nytt sätt att mäta välmående, grundat i vår övertygelse om att människan behöver rörelse, glädje och gemenskap för att må bra. Vi vill ta vårt ansvar som folkets träningsaktör, en folkrörelse för rörelse, säger Andreas Strömberg, ordförande för Friskis och svettis Stockholm, i ett pressmeddelande.
Friskisindex bygger på nio frågor som i sin tur sammanfattas i ett indextal. Resultaten visar att den äldsta åldersgruppen, som alltså bara sträcker sig upp till 84 år, sticker ut med negativa resultat. Under det senaste året har till exempel välmåendet sjunkit med 5,5 indexenheter. Personer i de äldre åldrarna tränar också betydligt mindre än övriga åldersgrupper.
Läs rapporten: Friskisindex 2020 och 2021
Ta fram ditt eget indextal: Ditt friskisindex
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.
Vad innebär det att vara mor- och farförälder och hur kan relationen till ens barnbarn se ut? Det reflekterar Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren över, som för ett år sedan fick sitt första barnbarn.
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.