IoT, som står för sakernas internet, eller Internet of things på engelska, är teknik som kan utbyta information genom att vara kopplat till internet. I dag finns det exempelvis kroppsnära sensorer som kan skicka mätvärden till patienten, anhöriga och vårdgivare och signalera om något är fel. Ett annat exempel är trygghetslarm.

Han ska underlätta införandet av smart teknik inom äldrevården
– Vi behöver hitta nya sätt för att kunna leverera högkvalitativ vård och omsorg även när den äldre befolkningsmängden ökar. I det här projektet undersöker vi vad det är som hindrar och möjliggör implementeringen av IoT-lösningar inom vård och omsorg.
Det säger Klas Palm som är doktor i kvalitetsteknik och forskare vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande. Han leder samverkansprojektet IoT implementering som bland annat ska underlätta användningen och införandet av så kallad IoT-teknik.
– Det finns en stor outnyttjad potential, men vi tror inte att det är tekniken som är problemet. I stället tror vi att det handlar om andra hindrande faktorer som snarare är strukturella, kulturella och juridiska, säger Klas Palm.
En av de faktorer som kan påverka implementeringen av tekniken är omställningen som kommer ske i vårdpersonalens arbetssätt.
– Människor som sökt sig till vårdyrket har många gånger gjort det just för att de tycker om själva vårdbitarna. Nu ska de helt plötsligt sköta tekniska system, något som kanupplevas som väldigt jobbigt.
Även ekonomin kan sätta käppar i hjulet. Enligt Klas Palm kan det vara svårt att få kostnadsprioriteringar att fungera i en verksamhet, men mycket svårare om flera olika verksamheter ska samverka. Många goda projekt har fallit när det kommit till frågan vem som ska betala, säger han och fortsätter:
– Gällande juridiken så innebär IoT inom vård och omsorg ofta att man samlar in känsliga personuppgifter och dessa måste självklart behandlas enligt gällande lagar och regler. Men gamla lagar är sällan anpassade efter ny teknik.
Projektet IoT implementering bygger på samverkan mellan offentliga aktörer, privata företag och akademin. I ett steg kommer IoT-teknik att testas tillsammans med människor i olika boenden i Rättviks och Faluns kommun.
Arbetet genomförs i samverkan med Högskolan Dalarna, Dalarnas hjälpmedelscenter, Dalarna science park, Rättviks kommun och Falun kommun. Projektet finansieras Vinnova, Energimyndigheten samt Formas, och pågår till 2024.
Relaterat

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…

Ensamhet vanligare hos digitalt otrygga äldre
Äldre personer som är mindre digitalt aktiva har oftast mer besvär med ensamhet, jämfört med äldre som är digitalt aktiva. Det visar en…

Webbsidor riskerar att utesluta äldre personer
Gränssnitten på offentliga verksamheters webbsidor ställer krav på att man är van att använda digitala plattformar, vilket riskerar att stänga ute personer med…
Fler nyheter

Anhöriga som vårdar behöver stöd
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa…

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres…

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i…