IoT, som står för sakernas internet, eller Internet of things på engelska, är teknik som kan utbyta information genom att vara kopplat till internet. I dag finns det exempelvis kroppsnära sensorer som kan skicka mätvärden till patienten, anhöriga och vårdgivare och signalera om något är fel. Ett annat exempel är trygghetslarm.
Han ska underlätta införandet av smart teknik inom äldrevården
– Vi behöver hitta nya sätt för att kunna leverera högkvalitativ vård och omsorg även när den äldre befolkningsmängden ökar. I det här projektet undersöker vi vad det är som hindrar och möjliggör implementeringen av IoT-lösningar inom vård och omsorg.
Det säger Klas Palm som är doktor i kvalitetsteknik och forskare vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande. Han leder samverkansprojektet IoT implementering som bland annat ska underlätta användningen och införandet av så kallad IoT-teknik.
– Det finns en stor outnyttjad potential, men vi tror inte att det är tekniken som är problemet. I stället tror vi att det handlar om andra hindrande faktorer som snarare är strukturella, kulturella och juridiska, säger Klas Palm.
En av de faktorer som kan påverka implementeringen av tekniken är omställningen som kommer ske i vårdpersonalens arbetssätt.
– Människor som sökt sig till vårdyrket har många gånger gjort det just för att de tycker om själva vårdbitarna. Nu ska de helt plötsligt sköta tekniska system, något som kanupplevas som väldigt jobbigt.
Även ekonomin kan sätta käppar i hjulet. Enligt Klas Palm kan det vara svårt att få kostnadsprioriteringar att fungera i en verksamhet, men mycket svårare om flera olika verksamheter ska samverka. Många goda projekt har fallit när det kommit till frågan vem som ska betala, säger han och fortsätter:
– Gällande juridiken så innebär IoT inom vård och omsorg ofta att man samlar in känsliga personuppgifter och dessa måste självklart behandlas enligt gällande lagar och regler. Men gamla lagar är sällan anpassade efter ny teknik.
Projektet IoT implementering bygger på samverkan mellan offentliga aktörer, privata företag och akademin. I ett steg kommer IoT-teknik att testas tillsammans med människor i olika boenden i Rättviks och Faluns kommun.
Arbetet genomförs i samverkan med Högskolan Dalarna, Dalarnas hjälpmedelscenter, Dalarna science park, Rättviks kommun och Falun kommun. Projektet finansieras Vinnova, Energimyndigheten samt Formas, och pågår till 2024.
Relaterat
Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad…
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…
Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en…
Fler nyheter
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…
Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…
Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…