IoT, som står för sakernas internet, eller Internet of things på engelska, är teknik som kan utbyta information genom att vara kopplat till internet. I dag finns det exempelvis kroppsnära sensorer som kan skicka mätvärden till patienten, anhöriga och vårdgivare och signalera om något är fel. Ett annat exempel är trygghetslarm.
Han ska underlätta införandet av smart teknik inom äldrevården
– Vi behöver hitta nya sätt för att kunna leverera högkvalitativ vård och omsorg även när den äldre befolkningsmängden ökar. I det här projektet undersöker vi vad det är som hindrar och möjliggör implementeringen av IoT-lösningar inom vård och omsorg.
Det säger Klas Palm som är doktor i kvalitetsteknik och forskare vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande. Han leder samverkansprojektet IoT implementering som bland annat ska underlätta användningen och införandet av så kallad IoT-teknik.
– Det finns en stor outnyttjad potential, men vi tror inte att det är tekniken som är problemet. I stället tror vi att det handlar om andra hindrande faktorer som snarare är strukturella, kulturella och juridiska, säger Klas Palm.
En av de faktorer som kan påverka implementeringen av tekniken är omställningen som kommer ske i vårdpersonalens arbetssätt.
– Människor som sökt sig till vårdyrket har många gånger gjort det just för att de tycker om själva vårdbitarna. Nu ska de helt plötsligt sköta tekniska system, något som kanupplevas som väldigt jobbigt.
Även ekonomin kan sätta käppar i hjulet. Enligt Klas Palm kan det vara svårt att få kostnadsprioriteringar att fungera i en verksamhet, men mycket svårare om flera olika verksamheter ska samverka. Många goda projekt har fallit när det kommit till frågan vem som ska betala, säger han och fortsätter:
– Gällande juridiken så innebär IoT inom vård och omsorg ofta att man samlar in känsliga personuppgifter och dessa måste självklart behandlas enligt gällande lagar och regler. Men gamla lagar är sällan anpassade efter ny teknik.
Projektet IoT implementering bygger på samverkan mellan offentliga aktörer, privata företag och akademin. I ett steg kommer IoT-teknik att testas tillsammans med människor i olika boenden i Rättviks och Faluns kommun.
Arbetet genomförs i samverkan med Högskolan Dalarna, Dalarnas hjälpmedelscenter, Dalarna science park, Rättviks kommun och Falun kommun. Projektet finansieras Vinnova, Energimyndigheten samt Formas, och pågår till 2024.
Relaterat
Ny teknik påverkar våra relationer
Digital teknik används i många vård- och omsorgsverksamheter. Men vilken betydelse har den för den sociala relationen mellan personal och äldre? Frågan undersöks…
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…