Handboken är digital och gratis och kan laddas ner från Karlstads universitet här.
Handbok för bättre färdtjänstresor
I projektet har forskarna tittat närmare på olika grupper som använder färdtjänsten och hur de upplever resorna. Är det enkelt att resa, hur möter resenär och förare svåra situationer tillsammans och vad leder till problem?
– Att resandet ofta upplevs som fysiskt obekvämt, att man ibland känner sig behandlad som gods, eller inte får tillräckligt med information från föraren om vart man är på väg, hur länge resan varar och om det är fler resenärer som ska hämtas, driver på känslan av utsatthet bland resenärerna. För att minska utsattheten är det viktigt att förare informerar och är lyhörda för resenärernas subtila verbala och ickeverbala signaler under resans gång. En del av dessa är explicita medan andra är implicita, säger Nicklas Salomonson, biträdande professor vid Högskolan i Borås och gästforskare vid CTF.
Handboken är utarbetad efter resultaten i flera studier där forskarna följt med och intervjuat färdtjänstresenärer, förare och bokningspersonal. Målgruppen är färdtjänstutförarna och boken innehåller rekommendationer för hur de kan utveckla sin verksamhet och faktiskt få en bättre förståelse för resenärerna.
– Vår handbok ger en ökad förståelse för hur denna grupp av resenärer upplever sina resor med färdtjänst. Kunskap som i sin tur kan användas för att göra denna typ av resor bättre anpassade till resenärernas behov och för att skapa en bättre reseupplevelse, säger projektledaren Per Echeverri.
Färdtjänststudierna är en del av forskningsprojektet RESPONSE som inriktar sig på olika former av anropsstyrd kollektivtrafik. RESPONSE är ett samarbete mellan regioner, lärosäten, kollektivtrafikföretag och kollektivtrafikmyndigheter från Estland, Litauen, Sverige, Norge och Danmark med stöd från EU:s utvecklingsfond Interreg Baltic sea region.
Relaterat
Lena är expert på ensamhet
I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
Fler nyheter
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…