Hjärt-lungfonden uppmärksammar 80+

Vi blir allt äldre och med bättre behandlingar har dödligheten i hjärtinfarkt för personer över 65 minskat drastiskt. Samtidigt saknas det forskning på gruppen över 80. Detta får Hjärt-lungfonden att lyfta frågan.

Forskningen har gjort att dödligheten i hjärtinfarkt minskat starkt för personer över 65. I åldersgruppen 80-90 år har den nästan halverats under de senaste 20 åren. Men det är inte alla patienter över 80 år som får den behandling som de behöver. Det skriver Hjärt-lungfonden i ett pressmeddelande.

– Forskning på äldre hjärtsjuka har hittills fokuserat på åldersgruppen 70–80, men i takt med att vi lever allt längre ökar behovet av studier på ännu äldre patienter. Ju mer kunskap vi får, desto större möjligheter att ta fram individanpassade behandlingar som är både effektiva och säkra för 80-plussarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden, som nu vill uppmärksamma frågan om de äldsta patienterna.

Gudny Stella Gudnadottir.

Gudny Stella Gudnadottir. Foto: Privat/Hjärt-lungfonden.

För läkare är det ofta svårt att veta om personer över 80 år klarar en ballongutvidgning, eller en medicinering med biverkningar. För att öka kunskapen behövs mer forskning. Samtidigt pågår utvecklingen av ett nytt instrument för riskbedömning, Clinical frailty scale, eller CFS, där vårdpersonalen graderar patientens skörhet på en skala från ett till nio. Det nationella registret för hjärtintensivvård, RIKS-HIA, har beslutat att alla hjärtavdelningar i landet ska använda CFS i sin dagliga praktik.

– Äldre patienter drabbas oftare av problem efter en hjärtinfarkt, som till exempel blödningar eller fall, och mer än hälften av alla svenska hjärtinfarktpatienter över 70 år blir återinlagda inom ett år. Skörhetsskalan gör att vi bättre kan bedöma enskilda äldres sårbarhet och behov, säger Gudny Stella Gudnadottir, överläkare i geriatrik på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Med bättre bedömningar av skörhet och behov kan patienter få en bättre individuellt anpassad behandling, medan de som trots hög ålder inte är lika sköra kan behandlas enligt riktlinjerna.

Relaterat

Fikastund med patienter kan bidra till personcentrering

En viktig pusselbit för att skapa personcentrering och meningsskapande i vården kan vara att fånga patientberättelser i triviala situationer, såsom om man tar…

Foto på publik i Aula Medica

Äntligen en egen dag för SNAC-K

Befolkningsstudien SNAC-K bjöd in sina deltagare till en halvdag för att möta medarbetare och höra forskare berätta om nya rön från datamaterialet som…

Porträtt på Lars Lannfelt

Lars Lannfelt får pris för alzheimerforskning

Lars Lannfelt, professor emeritus i geratrik vid Uppsala universitet, är en av Sveriges ledande alzheimerforskare. Nu får han en utmärkelse från Stiftelsen Forska!Sverige…

Fler nyheter

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde…

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att…