Hjärt-lungfonden uppmärksammar 80+

Vi blir allt äldre och med bättre behandlingar har dödligheten i hjärtinfarkt för personer över 65 minskat drastiskt. Samtidigt saknas det forskning på gruppen över 80. Detta får Hjärt-lungfonden att lyfta frågan.

Forskningen har gjort att dödligheten i hjärtinfarkt minskat starkt för personer över 65. I åldersgruppen 80-90 år har den nästan halverats under de senaste 20 åren. Men det är inte alla patienter över 80 år som får den behandling som de behöver. Det skriver Hjärt-lungfonden i ett pressmeddelande.

– Forskning på äldre hjärtsjuka har hittills fokuserat på åldersgruppen 70–80, men i takt med att vi lever allt längre ökar behovet av studier på ännu äldre patienter. Ju mer kunskap vi får, desto större möjligheter att ta fram individanpassade behandlingar som är både effektiva och säkra för 80-plussarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden, som nu vill uppmärksamma frågan om de äldsta patienterna.

Gudny Stella Gudnadottir.

Gudny Stella Gudnadottir. Foto: Privat/Hjärt-lungfonden.

För läkare är det ofta svårt att veta om personer över 80 år klarar en ballongutvidgning, eller en medicinering med biverkningar. För att öka kunskapen behövs mer forskning. Samtidigt pågår utvecklingen av ett nytt instrument för riskbedömning, Clinical frailty scale, eller CFS, där vårdpersonalen graderar patientens skörhet på en skala från ett till nio. Det nationella registret för hjärtintensivvård, RIKS-HIA, har beslutat att alla hjärtavdelningar i landet ska använda CFS i sin dagliga praktik.

– Äldre patienter drabbas oftare av problem efter en hjärtinfarkt, som till exempel blödningar eller fall, och mer än hälften av alla svenska hjärtinfarktpatienter över 70 år blir återinlagda inom ett år. Skörhetsskalan gör att vi bättre kan bedöma enskilda äldres sårbarhet och behov, säger Gudny Stella Gudnadottir, överläkare i geriatrik på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Med bättre bedömningar av skörhet och behov kan patienter få en bättre individuellt anpassad behandling, medan de som trots hög ålder inte är lika sköra kan behandlas enligt riktlinjerna.

Relaterat

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på…

Öppna alla dörrar

Lotta Segelberg är ny chefredaktör på Äldre i Centrum. Här delar hon med sig om tankar kring forskarnas status i samhället, de personliga…

Samverkan – välfärdssektorns ständiga utmaning

I dagsläget finns omfattande forskning för att försöka förstå samverkan och studier bedrivs inom många discipliner. Mikael Löfströms forsknings fokus ligger på hur…

Fler nyheter

ÄiC-podden avsnitt 19: Samverkan – och annat socialt

I det här avsnittet pratar redaktionen om det senaste numret av tidskriften, #3/22. Temat i tidningen den här gången är samverkan mellan vårdgivare…

Ambulans

EVA-projektet hjälper ambulanspersonal bemöta äldre jämlikt

Äldre personer som blir akut eller allvarligt sjuka får inte alltid rätt hjälp. Den äldre kan ha svårt att fatta beslut kring den…

Nya resultat ger hopp om läkemedel mot alzheimer

En svensk läkemedelskandidat från Bioartic har visat goda preliminära resultat från en fas tre-studie. Den kognitiva och funktionella försämringen minskade med 27 procent…