För varje kardiometabol sjukdom en individ hade ökade risken för alla typer av demens med 42 procent. När den ökade risken bryts ner i specifika demenstyper var siffran för alzheimer 26 procent och 64 procent för vaskulär demens.
Högre demensrisk bland multisjuka äldre
Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.
Med en åldrande befolkning ökar förekomsten av så kallade kardiometabola sjukdomar, som typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och stroke. Ungefär en tredjedel av äldre personer drabbas av flera av dessa tillstånd samtidigt, det som kallas för multisjuklighet, något som kan leda till ökad dödlighet. Just dessa tillstånd är välkända riskfaktorer för demens.
Nu visar en studie från Karolinska institutet att denna typ av multisjuklighet är kopplat till en mer än dubblerad risk för vaskulär demens och 50 procent högre risk för alzheimer. Ett annat resultat var att risken att utveckla demens var högre om man blivit diagnostiserad med kardiometabola sjukdomar i medelåldern, jämfört med om sjukdomarna utvecklades senare i livet.
Enligt försteförfattare Abigail Dove vid Karolinska institutet kan en förklaring vara att en sjukdom som utvecklats tidigare i livet kan vara av en mer aggressiv form.
– Dessa fynd understryker behovet av särskild övervakning av individer med kardiometabola sjukdomar för att minska deras risk att utveckla demens i högre ålder, säger hon i ett pressmeddelande.
Tillsammans med kollegor har Abigail Dove analyserat data från tvillingpar över 60 års ålder som ingått i Svenska tvillingregistret mellan 1998 och 2002. Totalt rörde det sig om 17 000 individer som kategoriserades utifrån om de hade en eller flera kardiometabola sjukdomar eller inga alls. Forskarna följde deltagarna, som i början var helt kognitivt friska, i 18 år.
Ungefär 400 tvillingpar i studien visade sig vara felmatchade, det vill säga att tvillingar i ett par skiljde sig från varandra när det gäller förekomst av kardiometabola sjukdomar och den eventuella utvecklingen av demenssjukdom.
Bland felmatchade tvåäggstvillingar, som delar hälften av sina gener, var det mer sannolikt att tvillingen med kardiometabol sjukdom och utvecklade demens. För enäggstvillingar var resultaten motsatsen.
– Det tyder på att det kan vara genetiska faktorer som bidrar till både multisjuklighet och demens, säger Abigail Dove.
Fakta
Riskökningen
Läs studien i sin helhet
Abigail Dove, Jie Guo, Anna Marseglia, Johan Fastbom, Davide Liborio, Laura Fratiglioni et al. (2022). Cardiometabolic multimorbidity and incident dementia: the Swedish twin registry. Publicerad i European heart journal.
Relaterat
Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer
Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor.
Nya kostråd för äldre på gång
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.
Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.
Fler nyheter
Elbehandling effektiv mot depression bland äldre
Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer, visar ny forskning från Örebro universitet.
Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
