För varje kardiometabol sjukdom en individ hade ökade risken för alla typer av demens med 42 procent. När den ökade risken bryts ner i specifika demenstyper var siffran för alzheimer 26 procent och 64 procent för vaskulär demens.
Högre demensrisk bland multisjuka äldre
Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.
Med en åldrande befolkning ökar förekomsten av så kallade kardiometabola sjukdomar, som typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och stroke. Ungefär en tredjedel av äldre personer drabbas av flera av dessa tillstånd samtidigt, det som kallas för multisjuklighet, något som kan leda till ökad dödlighet. Just dessa tillstånd är välkända riskfaktorer för demens.
Nu visar en studie från Karolinska institutet att denna typ av multisjuklighet är kopplat till en mer än dubblerad risk för vaskulär demens och 50 procent högre risk för alzheimer. Ett annat resultat var att risken att utveckla demens var högre om man blivit diagnostiserad med kardiometabola sjukdomar i medelåldern, jämfört med om sjukdomarna utvecklades senare i livet.
Enligt försteförfattare Abigail Dove vid Karolinska institutet kan en förklaring vara att en sjukdom som utvecklats tidigare i livet kan vara av en mer aggressiv form.
– Dessa fynd understryker behovet av särskild övervakning av individer med kardiometabola sjukdomar för att minska deras risk att utveckla demens i högre ålder, säger hon i ett pressmeddelande.
Tillsammans med kollegor har Abigail Dove analyserat data från tvillingpar över 60 års ålder som ingått i Svenska tvillingregistret mellan 1998 och 2002. Totalt rörde det sig om 17 000 individer som kategoriserades utifrån om de hade en eller flera kardiometabola sjukdomar eller inga alls. Forskarna följde deltagarna, som i början var helt kognitivt friska, i 18 år.
Ungefär 400 tvillingpar i studien visade sig vara felmatchade, det vill säga att tvillingar i ett par skiljde sig från varandra när det gäller förekomst av kardiometabola sjukdomar och den eventuella utvecklingen av demenssjukdom.
Bland felmatchade tvåäggstvillingar, som delar hälften av sina gener, var det mer sannolikt att tvillingen med kardiometabol sjukdom och utvecklade demens. För enäggstvillingar var resultaten motsatsen.
– Det tyder på att det kan vara genetiska faktorer som bidrar till både multisjuklighet och demens, säger Abigail Dove.
Fakta
Riskökningen
Läs studien i sin helhet
Abigail Dove, Jie Guo, Anna Marseglia, Johan Fastbom, Davide Liborio, Laura Fratiglioni et al. (2022). Cardiometabolic multimorbidity and incident dementia: the Swedish twin registry. Publicerad i European heart journal.
Relaterat
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
Fler nyheter
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
