För varje kardiometabol sjukdom en individ hade ökade risken för alla typer av demens med 42 procent. När den ökade risken bryts ner i specifika demenstyper var siffran för alzheimer 26 procent och 64 procent för vaskulär demens.
Högre demensrisk bland multisjuka äldre
Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.
Med en åldrande befolkning ökar förekomsten av så kallade kardiometabola sjukdomar, som typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och stroke. Ungefär en tredjedel av äldre personer drabbas av flera av dessa tillstånd samtidigt, det som kallas för multisjuklighet, något som kan leda till ökad dödlighet. Just dessa tillstånd är välkända riskfaktorer för demens.
Nu visar en studie från Karolinska institutet att denna typ av multisjuklighet är kopplat till en mer än dubblerad risk för vaskulär demens och 50 procent högre risk för alzheimer. Ett annat resultat var att risken att utveckla demens var högre om man blivit diagnostiserad med kardiometabola sjukdomar i medelåldern, jämfört med om sjukdomarna utvecklades senare i livet.
Enligt försteförfattare Abigail Dove vid Karolinska institutet kan en förklaring vara att en sjukdom som utvecklats tidigare i livet kan vara av en mer aggressiv form.
– Dessa fynd understryker behovet av särskild övervakning av individer med kardiometabola sjukdomar för att minska deras risk att utveckla demens i högre ålder, säger hon i ett pressmeddelande.
Tillsammans med kollegor har Abigail Dove analyserat data från tvillingpar över 60 års ålder som ingått i Svenska tvillingregistret mellan 1998 och 2002. Totalt rörde det sig om 17 000 individer som kategoriserades utifrån om de hade en eller flera kardiometabola sjukdomar eller inga alls. Forskarna följde deltagarna, som i början var helt kognitivt friska, i 18 år.
Ungefär 400 tvillingpar i studien visade sig vara felmatchade, det vill säga att tvillingar i ett par skiljde sig från varandra när det gäller förekomst av kardiometabola sjukdomar och den eventuella utvecklingen av demenssjukdom.
Bland felmatchade tvåäggstvillingar, som delar hälften av sina gener, var det mer sannolikt att tvillingen med kardiometabol sjukdom och utvecklade demens. För enäggstvillingar var resultaten motsatsen.
– Det tyder på att det kan vara genetiska faktorer som bidrar till både multisjuklighet och demens, säger Abigail Dove.
Fakta
Riskökningen
Läs studien i sin helhet
Abigail Dove, Jie Guo, Anna Marseglia, Johan Fastbom, Davide Liborio, Laura Fratiglioni et al. (2022). Cardiometabolic multimorbidity and incident dementia: the Swedish twin registry. Publicerad i European heart journal.
Relaterat
Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
En berättelse om demens
Äldre i Centrum ställer tre frågor till författaren och journalisten Annica Triberg som har skrivit boken När jag glömde min födelsedag – en berättelse om demens. Boken riktar sig till barn och handlar om hur man pratar med barn om…
Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Fler nyheter
Läs nya numret av Äldre i Centrum här!
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Personal målar möten med döden
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
