Foto: Mostphotos

Högt köttintag skyddar vissa mot demens

En studie från Karolinska institutet visar att det finns personer som har bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk om de äter mycket kött. Men det gäller enbart om man bär på specifika gener, visar en ny studie från Karolinska institutet.

Apoe är en gen som påverkar risken för Alzheimers sjukdom. Ungefär 30 procent av alla svenskar bär på varianterna Apoe 3/4 eller Apoe 4/4. Bland personer med alzheimer utgör personer med dessa genotyper närmare 70 procent. 

Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt sambandet mellan hur mycket kött man äter och risken för att utveckla demens, något som efterfrågades efter att Livsmedelsverket presenterade en översikt av forskningen om relationen mellan kost och demens förra året.

– Den här studien testade hypotesen att personer med Apoe 3/4 och 4/4 skulle ha minskad risk för kognitiv nedgång och demens vid högre köttintag, baserat på att Apoe4 är den evolutionärt äldsta varianten av Apoe-genen och kan ha uppstått under en period då våra evolutionära förfäder åt en mer animalistisk kost, säger Jakob Norgren, forskare vid Karolinska institutet och en av studiens författare, i ett pressmeddelande. 

Vid lägre köttintag hade gruppen med Apoe-varianterna mer än dubbelt så hög demensrisk som personer utan dessa varianter. Den förhöjda risken för kognitiv försämring och demenssjukdom hos riskgrupperna kunde dock inte ses bland de deltagare som åt mest kött. Deras mediankonsumtion uppskattas till cirka 870 gram kött per vecka, beräknat på ett dagligt energiintag på 2 000 kalorier.

– De som åt mer totalt kött hade en signifikant bättre kognitiv utveckling och lägre demensriskt, men bara om de hade genvarianterna Apoe 3/4 eller 4/4. Det finns ett underskott på kostforskning för hjärnhälsa och våra resultat visar att konventionella kostråd skulle kunna vara ogynnsamma för en genetiskt definierad subgrupp av befolkningen. För personer som är medvetna om att de tillhör den genetiska riskgruppen så inger resultaten hopp; risken kan vara modifierbar genom livsstilsanpassningar, säger Jakob Norgren.

Men typen av kött verkar ha betydelse. Demensrisken var lägre hos personer som åt mindre processat kött som en del av den totala köttkonsumtionen, oberoende av vilken Apoe-genotyp man bar på. I en uppföljande analys verkar det också som att dödligheten minskade signifikant oavsett orsak hos bärare av Apoe-varianterna vid högre konsumtion av oprocessat kött. 

Forskarna vill poängtera att studien enbart är baserad på observationer och behöver följas upp med interventionsstudier för att visa orsakssamband.

– För att utforma kostråd anpassade efter Apoe-genotyp behövs nu kliniska prövningar. Eftersom förekomsten av Apoe4 är ungefär dubbelt så hög i Norden som i medelhavsländerna är vi särskilt väl lämpade att forska om anpassade kostråd för den här riskgruppen, säger Jakob Norgren.

Fakta
Om forskningen

Studien följde drygt 2 100 deltagare i Swedish national study on aging and care in Kungsholmen, SNAC-K, i upp till 15 år. Samtliga var 60 år eller äldre och saknade demensdiagnos vid studiens start.

Sambandet mellan självrapporterad kost och kognitiva hälsomått analyserades med justering för ålder, kön, utbildning och livsstilsfaktorer.

Läs studien

Jakob Norgren, Adrián Carballo-Casla, Giulia Grande, Anne Börjesson-Hanson, Hong Xu, Maria Eriksdotter m fl (2026). Meat consumption and cognitive health by Apoe genotype. Publicerad i Jama network open.

Relaterat

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…

Fler nyheter

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…