Högutbildades hjärnor krymper – också – Äldre i Centrum

Att hjärnan minskar i volym vartefter kroppen åldras är känt sedan länge bland forskare. En vanlig uppfattning har varit att utbildning håller tillbaka krympningen, men det har dock saknats bevis för att så verkligen skulle vara fallet. I den aktuella studien har forskarna analyserat hjärnavbildningar från mer än 2 000 deltagare 29–91 år i den europeiska Lifebrain-banken och den brittiska UK-biobanken. Deltagarna hade fått sina hjärnor avbildade med magnetresonanskamera upp till tre gånger under en elvaårsperiod och särskilt studerades volymen i hjärnbarken och i hippocampus, områden i hjärnan som är kända för att minska som en del av det naturliga åldrandet.

Illustration av hjärnkrympning.

Forskarna jämförde graden av krympning bland deltagare som hade fått högre utbildning före 30 års ålder med deltagare med bara kortare utbildning. Det visade sig att hjärnorna krympte i samma takt för bägge grupperna.

– Den som bara fick sexårig folkskola har samma hastighet på sin hjärnas åldrande som den som har gjort akademisk karriär i ungdomen, säger Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid Umeå universitet och en av dem som lett studien.

Det gick att se att de högutbildade från början hade aningen större hjärnbarksvolym i några regioner, men hastigheten som dessa regioner i hjärnan senare i livet krympte med påverkades inte av utbildningen.

– Detta ska absolut inte tolkas som att utbildning är bortkastad, men i sökandet efter faktorer som kan modifieras för att påverka hjärnans åldrande verkar inte utbildning vara en sådan, säger Lars Nyberg.

Länk till studien publicerad i PNAS

Bakom studien som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS står forskare i Umeå, Oslo, Köpenhamn, Barcelona, Lübeck, Berlin, London, Oxford, Geneve, Cambridge, Nijmegen och Hamburg. Från Umeå universitet deltar förutom Lars Nyberg även Anders Lundqvist, CJ Boraxbekk och Sara Pudas.

Educational attainment does not influence brain aging
Lars Nyberg, Fredrik Magnussen, Anders Lundquist, William Baaré, David Bartrés-Faz, Lars Bertram, CJ Boraxbekk, Andreas M Brandmaier, Christian A Drevon, Klaus Ebmeier, Paolo Ghisletta, Richard N Henson, Carme Junqué, Rogier Kievit, Maike Kleemeyer, Ethan Knights, Simone Kühn, Ulman Lindenberger, Brenda WJH Penninx, Sara Pudas, Øystein Sørensen, Lídia Vaqué-Alcázar, Kristine B Walhovd, Anders M Fjell
PNAS

Ämnesord: Demens

Relaterat

Nyheter

Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes

Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Anledningen kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att…

Nyheter

15 miljoner kronor till demensforskning

Lungfunktion och kognitiv funktionsnedsättning, växtbaserad kost och demens, samt hur personer med demens använder sociala medier, är några av forskningsprojekten som Demensfonden har…

En patient får ett plåster i armvecket efter att ha lämnat ett blodprov.

Nyheter

Blodprov som test för alzheimer fungerade i vården

Ett enkelt blodprov för att påvisa alzheimer har testats på vårdcentraler och minnesmottagningar. Nu kan det bli tillgängligt i vården redan under året.

Se mer