Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vi fann att riskfaktorer för fall tenderar att samlas inom individer med risk för fall, vilket tyder på att det kan vara mer lämpligt att studera fallriskprofiler snarare än riskfaktorer för fall en och en. Vi fann också att fallriskprofiler skiljer sig åt mellan kvinnor och män, dessa skillnader måste beaktas vid screening för fallrisk och planering av förebyggande åtgärder, även om mekanismerna bakom det måste studeras ytterligare.
– Vi utvecklade också ett screeningverktyg för förstagångsfallare, som kan användas i primärvård eller för folkhälsoarbete, för att möjliggöra tidig upptäckt av personer i riskzonen och primär prevention. Vårt screeningverktyg är enkelt och snabbt att använda och testas nu ytterligare för validitet, reliabilitet och genomförbarhet.
– Till sist fann vi att sociodemografiska och hälsorelaterade faktorer (att leva ensam, vara fysiskt inaktiv och skatta sin hälsa som dålig), mätt före ett skadligt fall, kan modifiera hjälpberoende efter ett fall, på lång sikt.
Hur kan denna kunskap förbättra människors hälsa?
– Vi hoppas att vårt screeningverktyg i ett tidigt skede kan hitta fler individer som riskerar att falla. På så sätt kan vi genomföra primärt preventiva insatser vid sidan av sekundär prevention för fallare. Vi hoppas också att våra resultat om modifierande faktorer för att utveckla hjälpberoende efter ett skadligt fall kan hjälpa sjukvården att rikta in sig på de mest utsatta individerna, som behöver mer övervakning och rehabilitering efter ett skadligt fall, för att upprätthålla oberoende och en hög livskvalitet.
– Eftersom fall bland äldre vuxna är ett stort folkhälsoproblem, bör fokus vara mer mot primärt förebyggande, för att undvika lidande för individer och spara pengar inom sjukvården.
Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?
– Jag kommer att fortsätta som postdoc på Institutet för Miljömedicin på Karolinska Institutet. Ämnet kommer att vara liknande, men kommer också att erbjuda möjligheter för mig att utvidga och fördjupa min kunskap inom geriatrisk epidemiologi.
Att fysisk träning är viktigt för hälsan, särskilt för äldre personer, är ingen nyhet. Korta, högintensiva träningspass för äldre kan vara mer effektivt än traditionell konditionsträning, visar en avhandling från Umeå universitet.
En forskargrupp ledd från Chalmers tekniska högskola har lyckats identifiera markörer för Parkinsons sjukdom i dess allra tidigaste skede, innan den har lett till hjärnskador. Nu hoppas forskarna att upptäckten kan leda till bättre diagnostik, kanske med hjälp av blodprov.
Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt kunskap inom området och försökt identifiera riskfaktorer.
Unga svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Svenska äldre är dessutom bland de lyckligaste i världen, visar internationell forskning med forskare från bland annat Handelshögskolan i Stockholm.
En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrik näringsdryck ger påtagliga hälsovinster för personer med demens. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som hoppas att resultaten kan användas som underlag till planering av grönområden.
