Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vi fann att riskfaktorer för fall tenderar att samlas inom individer med risk för fall, vilket tyder på att det kan vara mer lämpligt att studera fallriskprofiler snarare än riskfaktorer för fall en och en. Vi fann också att fallriskprofiler skiljer sig åt mellan kvinnor och män, dessa skillnader måste beaktas vid screening för fallrisk och planering av förebyggande åtgärder, även om mekanismerna bakom det måste studeras ytterligare.
– Vi utvecklade också ett screeningverktyg för förstagångsfallare, som kan användas i primärvård eller för folkhälsoarbete, för att möjliggöra tidig upptäckt av personer i riskzonen och primär prevention. Vårt screeningverktyg är enkelt och snabbt att använda och testas nu ytterligare för validitet, reliabilitet och genomförbarhet.
– Till sist fann vi att sociodemografiska och hälsorelaterade faktorer (att leva ensam, vara fysiskt inaktiv och skatta sin hälsa som dålig), mätt före ett skadligt fall, kan modifiera hjälpberoende efter ett fall, på lång sikt.
Hur kan denna kunskap förbättra människors hälsa?
– Vi hoppas att vårt screeningverktyg i ett tidigt skede kan hitta fler individer som riskerar att falla. På så sätt kan vi genomföra primärt preventiva insatser vid sidan av sekundär prevention för fallare. Vi hoppas också att våra resultat om modifierande faktorer för att utveckla hjälpberoende efter ett skadligt fall kan hjälpa sjukvården att rikta in sig på de mest utsatta individerna, som behöver mer övervakning och rehabilitering efter ett skadligt fall, för att upprätthålla oberoende och en hög livskvalitet.
– Eftersom fall bland äldre vuxna är ett stort folkhälsoproblem, bör fokus vara mer mot primärt förebyggande, för att undvika lidande för individer och spara pengar inom sjukvården.
Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?
– Jag kommer att fortsätta som postdoc på Institutet för Miljömedicin på Karolinska Institutet. Ämnet kommer att vara liknande, men kommer också att erbjuda möjligheter för mig att utvidga och fördjupa min kunskap inom geriatrisk epidemiologi.
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur ska ekvationen gå ihop?
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.