Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vi fann att riskfaktorer för fall tenderar att samlas inom individer med risk för fall, vilket tyder på att det kan vara mer lämpligt att studera fallriskprofiler snarare än riskfaktorer för fall en och en. Vi fann också att fallriskprofiler skiljer sig åt mellan kvinnor och män, dessa skillnader måste beaktas vid screening för fallrisk och planering av förebyggande åtgärder, även om mekanismerna bakom det måste studeras ytterligare.
– Vi utvecklade också ett screeningverktyg för förstagångsfallare, som kan användas i primärvård eller för folkhälsoarbete, för att möjliggöra tidig upptäckt av personer i riskzonen och primär prevention. Vårt screeningverktyg är enkelt och snabbt att använda och testas nu ytterligare för validitet, reliabilitet och genomförbarhet.
– Till sist fann vi att sociodemografiska och hälsorelaterade faktorer (att leva ensam, vara fysiskt inaktiv och skatta sin hälsa som dålig), mätt före ett skadligt fall, kan modifiera hjälpberoende efter ett fall, på lång sikt.
Hur kan denna kunskap förbättra människors hälsa?
– Vi hoppas att vårt screeningverktyg i ett tidigt skede kan hitta fler individer som riskerar att falla. På så sätt kan vi genomföra primärt preventiva insatser vid sidan av sekundär prevention för fallare. Vi hoppas också att våra resultat om modifierande faktorer för att utveckla hjälpberoende efter ett skadligt fall kan hjälpa sjukvården att rikta in sig på de mest utsatta individerna, som behöver mer övervakning och rehabilitering efter ett skadligt fall, för att upprätthålla oberoende och en hög livskvalitet.
– Eftersom fall bland äldre vuxna är ett stort folkhälsoproblem, bör fokus vara mer mot primärt förebyggande, för att undvika lidande för individer och spara pengar inom sjukvården.
Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?
– Jag kommer att fortsätta som postdoc på Institutet för Miljömedicin på Karolinska Institutet. Ämnet kommer att vara liknande, men kommer också att erbjuda möjligheter för mig att utvidga och fördjupa min kunskap inom geriatrisk epidemiologi.
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
