Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vi fann att riskfaktorer för fall tenderar att samlas inom individer med risk för fall, vilket tyder på att det kan vara mer lämpligt att studera fallriskprofiler snarare än riskfaktorer för fall en och en. Vi fann också att fallriskprofiler skiljer sig åt mellan kvinnor och män, dessa skillnader måste beaktas vid screening för fallrisk och planering av förebyggande åtgärder, även om mekanismerna bakom det måste studeras ytterligare.
– Vi utvecklade också ett screeningverktyg för förstagångsfallare, som kan användas i primärvård eller för folkhälsoarbete, för att möjliggöra tidig upptäckt av personer i riskzonen och primär prevention. Vårt screeningverktyg är enkelt och snabbt att använda och testas nu ytterligare för validitet, reliabilitet och genomförbarhet.
– Till sist fann vi att sociodemografiska och hälsorelaterade faktorer (att leva ensam, vara fysiskt inaktiv och skatta sin hälsa som dålig), mätt före ett skadligt fall, kan modifiera hjälpberoende efter ett fall, på lång sikt.
Hur kan denna kunskap förbättra människors hälsa?
– Vi hoppas att vårt screeningverktyg i ett tidigt skede kan hitta fler individer som riskerar att falla. På så sätt kan vi genomföra primärt preventiva insatser vid sidan av sekundär prevention för fallare. Vi hoppas också att våra resultat om modifierande faktorer för att utveckla hjälpberoende efter ett skadligt fall kan hjälpa sjukvården att rikta in sig på de mest utsatta individerna, som behöver mer övervakning och rehabilitering efter ett skadligt fall, för att upprätthålla oberoende och en hög livskvalitet.
– Eftersom fall bland äldre vuxna är ett stort folkhälsoproblem, bör fokus vara mer mot primärt förebyggande, för att undvika lidande för individer och spara pengar inom sjukvården.
Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?
– Jag kommer att fortsätta som postdoc på Institutet för Miljömedicin på Karolinska Institutet. Ämnet kommer att vara liknande, men kommer också att erbjuda möjligheter för mig att utvidga och fördjupa min kunskap inom geriatrisk epidemiologi.
De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, visar en kartläggning från Folkhälsomyndigheten.
Utevistelse har positiva effekter för hälsan. Ändå är det många äldre som inte har möjlighet att ta sig ut, skriver Madeleine Liljegren, som forskar om utemiljöer.
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
