Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vi fann att riskfaktorer för fall tenderar att samlas inom individer med risk för fall, vilket tyder på att det kan vara mer lämpligt att studera fallriskprofiler snarare än riskfaktorer för fall en och en. Vi fann också att fallriskprofiler skiljer sig åt mellan kvinnor och män, dessa skillnader måste beaktas vid screening för fallrisk och planering av förebyggande åtgärder, även om mekanismerna bakom det måste studeras ytterligare.
– Vi utvecklade också ett screeningverktyg för förstagångsfallare, som kan användas i primärvård eller för folkhälsoarbete, för att möjliggöra tidig upptäckt av personer i riskzonen och primär prevention. Vårt screeningverktyg är enkelt och snabbt att använda och testas nu ytterligare för validitet, reliabilitet och genomförbarhet.
– Till sist fann vi att sociodemografiska och hälsorelaterade faktorer (att leva ensam, vara fysiskt inaktiv och skatta sin hälsa som dålig), mätt före ett skadligt fall, kan modifiera hjälpberoende efter ett fall, på lång sikt.
Hur kan denna kunskap förbättra människors hälsa?
– Vi hoppas att vårt screeningverktyg i ett tidigt skede kan hitta fler individer som riskerar att falla. På så sätt kan vi genomföra primärt preventiva insatser vid sidan av sekundär prevention för fallare. Vi hoppas också att våra resultat om modifierande faktorer för att utveckla hjälpberoende efter ett skadligt fall kan hjälpa sjukvården att rikta in sig på de mest utsatta individerna, som behöver mer övervakning och rehabilitering efter ett skadligt fall, för att upprätthålla oberoende och en hög livskvalitet.
– Eftersom fall bland äldre vuxna är ett stort folkhälsoproblem, bör fokus vara mer mot primärt förebyggande, för att undvika lidande för individer och spara pengar inom sjukvården.
Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?
– Jag kommer att fortsätta som postdoc på Institutet för Miljömedicin på Karolinska Institutet. Ämnet kommer att vara liknande, men kommer också att erbjuda möjligheter för mig att utvidga och fördjupa min kunskap inom geriatrisk epidemiologi.
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.
Äldre personer som äter ensamma köper mer färdigköpt mat och äter färre antal måltider per dag än de som äter tillsammans med andra. Det visar en avhandling från Uppsala universitet som pekar på att det finns ett samband mellan ensamätande…
Ekonomisk utsatthet i barndomen ökar risken för att drabbas av ångest och depression senare i livet. Det visar en ny studie från Jönköping university.
Det blir allt vanligare att digitala verktyg ingår i olika delar av vården. Nu ska ett nystartat europeiskt projekt förbättra vården för äldre genom att göra användningen av digitala verktyg lättare.
Var tionde person över 75 år uppger att ensamhet påverkar deras mående negativt. Det visar en avhandling från Lunds universitet som även pekar på att ensamhet kan kopplas till sömnsvårigheter och ökad läkemedelsanvändning.
