Forskare vid Karlstads universitet och Linköpings universitet med doktoranden Siri Jakobsson Störe i spetsen, har publicerat två studier om robotars inverkan på sömnen för äldre vuxna. I den första studien, som publicerades på nätet i somras, har de sammanställd tidigare forskning i form av fyra tidigare studier, som jämför effekten av robotar, gosedjur och vanlig sömnbehandling för äldre vuxna, med och utan demenssjukdom. Och effekten tycks utebli.
– Resultatet visade att robotar, mjukisleksaker och behandling som vanligt hade samma effekter på deltagarnas totala sömntid, det vill säga inga effekter alls, konstaterar Siri Jakobsson Störe i en nyhet på Karlstads universitets hemsida.
Faktum är att det inte fanns så mycket forskning på robotars effekt på sömnen, och i studierna använde man inte heller robotar som är specifikt inriktade på just sömnproblem. Alla studiedeltagare hade heller inte sömnproblem.
I en annan studie, som publicerades alldeles nyligen, har Siri Jakobsson Störe och kollegor i stället själva undersökt en dedikerad sömnrobot. Det är en slags kudde som gör andningsljud och rör sig i takt med dem. Men efter en tre veckor lång behandling gick det inte heller här att konstatera några förbättringar, denna gång i termer av andningstakt, nedvarvning och insomning.
– Resultaten är på gruppnivå, så roboten kan tänkas vara effektiv för vissa individer eller undergrupper, men här behövs det mer forskning innan hälso- och sjukvårdspersonal eventuellt kan rekommendera behandlingen, säger Siri Jakobsson Störe.
Siri Jakobsson Störe, Linda Beckman och Niklas Jakobsson (2022). The effect of robot interventions on sleep in adults: a systematic review and network meta-analysis. Journal of clinical sleep medicine.
Siri Jakobsson Störe, Maria Tillfors, Erik Wästlund, Charlotte Angelhoff, Gerhard Andersson och Annika Norell-Clarke (2022). The effects of a sleep robot intervention on sleep, depression and anxiety in adults with insomnia – A randomized waitlist-controlled trial. Journal of sleep research.
Den tekniska utvecklingen i Sverige går fort, men den ökar också risken för digitalt utanförskap hos äldre. Dessutom är det svårare för äldre att ta del av de möjligheter som tekniken erbjuder. Det visar en avhandling av Sofia Alexopoulou vid…
Många företag påstår att de involverar äldre i utvecklingsarbetet för att få fram mer anpassad teknik. Det kan dock betyda många saker och påverkar inte nödvändigtvis slutresultatet. Det visar Björn Fischers avhandling om äldres deltagande i utveckling av nya produkter…
Vi behöver finna nya vägar för att effektivt förebygga och hantera fallolyckor bland äldre personer. Forskare vid Luleå tekniska universitet har tagit fram tekniska lösningar för undersökning, bedömning och som stöd till förebyggande insatser.
Det är en till synas enkel fråga: Vad får dig att må bra? Men den är grundläggande för att kunna främja äldre personers välbefinnande. Forskare från Högskolan Kristianstad har ställt frågan och analyserat svaren.
Fallpreventivt arbete är temat för #1/23. Sex artiklar om bland annat balansträning och styrketräning, att Sverige måste påbörja ett landsomfattande fallpreventivt arbete samt att skadade fotgängarna kostar samhället 40 miljarder per år. Håkan Jönson väcker debatt genom att krossa myten…
Reklambranschen har länge satsat på ungdom i sina annonser. Men det kan vara ett misstag, visar ny forskning från Handelshögskolan i Stockholm.
