Adhd står för attention-deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av impulsivitet, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Cirka tre procent av världens vuxna befolkning drabbas av adhd.
Generationskoppling mellan adhd och demens
Föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd har högre risk för demens, jämfört med de som har barn och barnbarn utan adhd. Det visar en studie från Karolinska institutet.
De senaste årtiondena har antalet nya adhd-diagnoser ökat i takt med medvetenheten och kunskapen. Eftersom diagnosen är förhållandevis ny finns endast ett fåtal studier som har studerat utvecklingen av demens hos personer med adhd.
Men en ny studie från Karolinska institutet försöker överbrygga detta genom att studera i vilken utsträckning äldre personer diagnostiseras med demens om de har yngre anhöriga med adhd.
Forskarna fann att föräldrar till personer med adhd hade 34 procent högre risk att drabbas av demens, jämfört med föräldrar med barn utan adhd. Likaså var risken för Alzheimers sjukdom, den vanligaste typen av demens, högre för föräldrar vars barn hade adhd. Det var också mer sannolikt att de hade en tidig demensdebut.
Däremot var sambandet lägre för mor- och farföräldrar till personer med adhd även om det fortfarande var tio procent högre risk för demens.
Fakta
ADHD
Men forskarna betonar att det endast är 0,17 procent av föräldrarna som fick en demensdiagnos under uppföljningsperioden och att det inte går att fastställa ett orsakssamband. Men det finns potentiella förklaringar som kan vara värda att undersökas i framtida studier.
– Man kan tänka sig att det finns hittills oupptäckta genvarianter som bidrar till båda tillstånden eller miljömässiga faktorer, säger Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Fynden tyder på att det finns en ärftlig eller miljömässig koppling mellan adhd och demens. Nu behöver vi ytterligare studier för att förstå de underliggande mekanismerna, säger studiens försteförfattare Le Zhang som är doktorand vid samma institution.
Fakta
Studien
Fler än två miljoner personer födda i Sverige mellan 1980 och 2001 inkluderades i studien. Drygt 3,2 procent hade en adhd-diagnos. Med hjälp av nationella register kopplades dessa personer till över fem miljoner biologiska släktingar, inklusive föräldrar, mor- och farföräldrar och föräldrars syskon, och studerade i vilken utsträckning dessa släktingar utvecklade demens.
Ladda ner den vetenskapliga artikeln:
Le Zhang m fl (2021). Attention-deficit/hyperactivity disorder and Alzheimer’s disease and any dementia: a multi-generation cohort study in Sweden. Publicerad i Alzheimer’s & dementia.
Relaterat
Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering
Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.
Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.
Blodprov kan förutspå stroke
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.
Fler nyheter
Så kan en app ge stöd efter prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid efter operation.
Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes
Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Anledningen kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att göra sig av med ett protein som orsakar sjukdomen. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
Dialog ger bättre vård i hemmet
Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen i hemmet och relationen till sjuksköterskor blir avgörande för välmåendet.
