Generationskoppling mellan adhd och demens

Föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd har högre risk för demens, jämfört med de som har barn och barnbarn utan adhd. Det visar en studie från Karolinska institutet.

De senaste årtiondena har antalet nya adhd-diagnoser ökat i takt med medvetenheten och kunskapen. Eftersom diagnosen är förhållandevis ny finns endast ett fåtal studier som har studerat utvecklingen av demens hos personer med adhd. 

Men en ny studie från Karolinska institutet försöker överbrygga detta genom att studera i vilken utsträckning äldre personer diagnostiseras med demens om de har yngre anhöriga med adhd. 

Forskarna fann att föräldrar till personer med adhd hade 34 procent högre risk att drabbas av demens, jämfört med föräldrar med barn utan adhd. Likaså var risken för Alzheimers sjukdom, den vanligaste typen av demens, högre för föräldrar vars barn hade adhd. Det var också mer sannolikt att de hade en tidig demensdebut. 

Däremot var sambandet lägre för mor- och farföräldrar till personer med adhd även om det fortfarande var tio procent högre risk för demens. 

Fakta
ADHD

Adhd står för attention-deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av impulsivitet, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Cirka tre procent av världens vuxna befolkning drabbas av adhd. 

Men forskarna betonar att det endast är 0,17 procent av föräldrarna som fick en demensdiagnos under uppföljningsperioden och att det inte går att fastställa ett orsakssamband. Men det finns potentiella förklaringar som kan vara värda att undersökas i framtida studier. 

– Man kan tänka sig att det finns hittills oupptäckta genvarianter som bidrar till båda tillstånden eller miljömässiga faktorer, säger Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

– Fynden tyder på att det finns en ärftlig eller miljömässig koppling mellan adhd och demens. Nu behöver vi ytterligare studier för att förstå de underliggande mekanismerna, säger studiens försteförfattare Le Zhang som är doktorand vid samma institution. 

Fakta
Studien

Fler än två miljoner personer födda i Sverige mellan 1980 och 2001 inkluderades i studien. Drygt 3,2 procent hade en adhd-diagnos. Med hjälp av nationella register kopplades dessa personer till över fem miljoner biologiska släktingar, inklusive föräldrar, mor- och farföräldrar och föräldrars syskon, och studerade i vilken utsträckning dessa släktingar utvecklade demens. 

Ladda ner den vetenskapliga artikeln:

Le Zhang m fl (2021). Attention-deficit/hyperactivity disorder and Alzheimer’s disease and any dementia: a multi-generation cohort study in Sweden. Publicerad i Alzheimer’s & dementia.

Relaterat

Fokus på digital teknik i studie om äldres fysiska aktivitet

Två forskare från Karlstads universitet ska undersöka om coronapandemin har lett till nya förutsättningar för fysisk aktivitet för äldre – och om digitala lösningar kan vara det som möjliggör detta.

Ny rapport om hemtjänstens hälsofrämjande resurser

Nestor FoU-center undersöker i en färsk studie möjligheter och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande inom hemtjänsten. Kompetensen hos personalen är en av flera viktiga resurser som lyfts fram.

Extra fokus på corona när Sweold gör nya intervjuer

Sedan 1992 undersöker Sweold Sveriges äldre befolkning genom återkommande intervjuer och enkätstudier. Nu är det dags för den sjätte omgången i studien.

Fler nyheter

Liknande styrkor och svagheter i den nordiska äldreomsorgen

En ökande andel äldre och svårigheter med att rekrytera personal skapar utmaningar i alla de nordiska ländernas äldreomsorg – samtidigt som det finns en hög ambitionsnivå.

SBU svarar om rehabilitering utomhus för demenssjuka

SBU har gjort en granskning av den vetenskapliga litteraturen om naturbaserad rehabilitering för personer med demenssjukdom. De konstaterar att underlaget är skralt.

Rasism vanligt inom svensk äldreomsorg

En svensk-kanadensisk studie visar att det är vanligt att personal inom svensk äldreomsorg utsätts för rasistiska uttryck av de äldre på grund av sin hudfärg, något som ofta bortförklarades med att de äldre bland annat hade kognitiv svikt.