Varje år omkommer cirka nittio personer i bostadsbränder i Sverige, och det är framför allt äldre personer och personer med alkoholproblem som far illa. I kombination med rökning ökar risken kraftigt, speciellt för dem som är 85 år eller äldre. De har en tre gånger högre risk att dö jämfört med dem i samma åldersgrupp som inte röker och 45 gånger högre risk jämfört med hela befolkningen.
– Främsta orsaken till att risken ökar med ålder är försämrad fysisk rörelseförmåga, att de inte kan ta sig ut utan hjälp eller släcka en cigarett som de har tappat, säger Marcus Runefors, doktorand i brandteknik som har skrivit avhandlingen vid Lunds tekniska högskola, till Vetenskap & hälsa.
Sammantaget visar avhandlingen att bränder hos äldre personer ofta startar i kläder eller sängkläder.
– Det finns all anledning att se över materialet i kläderna. Syntetmaterial är brandsäkrare än naturmaterial som till exempel bomull, särskilt mot cigaretter, säger Marcus Runefors.
Ett alternativ vore att tvätta sängkläder i flamskyddsmedel eller att installera ett rökgasaktiverat sprinklersystem. En viktig varningssignal om att åtgärder behövs är om hemtjänstpersonal hittar brännmärken i till exempel kläder eller golv.
Avhandlingen visar också att brandvarnare inte är lika effektiva för äldre personer eftersom de generellt hör sämre, något som Marcus Runefors tycker att tillverkarna borde ta hänsyn till.
Avhandlingen heter Fatal residential fires: prevention and response.
Med hjälp av magnetkameraundersökningar har forskare jämfört 70-åringars biologiska hjärnålder. Det visade sig att kärlsjukdomar fick hjärnan att åldras snabbare, medan en hälsosam livsstil gjorde åldrandet saktade ner.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
