Kommunal kamp i nytt ljus

Genusvetaren Kristin Linderoth skriver om kommunalarbetarstrejken 2003 i en ny avhandling. Kampen för välfärdsarbetets värde får aktualitet inte minst i ljuset av den pågående coronapandemin.

Vi tar fajten! var parollen som syntes överallt under den fem veckor långa strejken 2003, den största i fackförbundet Kommunals historia. Men lönekravet för alla grupper nåddes inte och många kände sig svikna när strejken blåstes av.

I sin avhandling, som också ges ut som bok på Leopard förlag, undersöker Kristin Linderoth hur strejken har påverkat några fackligt aktiva och deras engagemang. De ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit.

– Strejken handlade om mer än själva löneökningen. Att strejka var ett sätt för kommunalarna att kliva fram som ett kollektiv och kräva erkännande för det viktiga välfärdsarbete de utför, säger Kristin Linderoth i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Forskningen är baserad på 14 djupintervjuer med fackligt aktiva kommunalare, samt en analys av interna Kommunaldokument och en stor mängd artiklar ur fackförbundspress. De som Kristin Linderoth har intervjuat berättar om kämpaglöd, sammanhållning och en nytändning i det fackliga engagemanget. Under strejken kände de att de fick uppskattning och bekräftelse: de var påhejade och tyckte att de hade folket i ryggen.

Coronapandemin har åter satt fokus på frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt.

– Det har framgått med stor tydlighet det som kommunalare länge har pekat på, det vill säga vad dåliga löner och osäkra timanställningar inom exempelvis äldrevården leder till, säger Kristin Linderoth.

Hur långvarig uppmärksamheten kring omsorgens villkor i dag blir tror Kristin Linderoth beror på hur tuffa Kommunal vågar vara, och på hur mycket uppbackning de får från andra fackförbund, allmänheten och politiska organisationer.

– Den sortens solidaritet och kampanda som kan uppstå i strejker, och som uppstod i kommunalstrejken, är en färskvara. Den behöver nytt bränsle för att leva kvar eller växa sig starkare.

Ref.
LÄS AVHANDLINGEN

Länk till Kampen om välfärdsarbetets värde på Leopard förlag.

Länk till avhandlingen.

Relaterat

Glöm inte att äldre hbtq-personer finns

Studier visar att medarbetare i äldreomsorgen säger att de aldrig har mött en äldre hbtq-person. Det kan bero på bristande kunskap i mottagande. Äldre hbtq-personer är oroliga för hur de ska bli bemötta när de behöver omsorg i framtiden.

Äldre i Centrum #4/23: kultur

I årets sista nummer berättar vi om hur kultur påverkar hälsan hos äldre och vård- och omsorgspersonal. Läs bland annat om musik som gör tillvaron lugnare för anhörigvårdare, samtal om konst som kan väcka sinnen till liv eller personer i…

Äldre kvinna målar på duk

Kultur i hälsans tjänst

Att konstupplevelser kan ha goda hälsoeffekter för äldre finns det i dag livaktig forskning som visar. Det gäller musik och musicerande, bildbetraktande och bildskapande, läsande och skrivande samt dans i ett spektrum, från enkla rörelser till avancerade.

Fler nyheter

Minskad dopaminsignalering påverkar hjärnans kommunikationsbanor

När vi blir äldre fungerar hjärnan inte lika effektivt som tidigare. Effekten av dopamin, hjärnans belöningssystem, verkar minska när vi åldras visar forskningsprojektet DyNAMiC.

Allt fler äldre kvinnor medicinerar mot ångest och depression

Under åren 2006–2022 ökade användningen av antidepressiva läkemedel med 23 procent bland personer över 65 år. Det är främst kvinnor som blir diagnostiserade med ångest och depression, men mörkertalet bland männen kan vara stort.

En man och en kvinna ligger i sängen och sover och håller varandra i handen.

Många sätt att flytta ihop som äldre

Många flyttar när de har gått i pension, antingen själva eller tillsammans med en partner. Nu har forskare undersökt hur flytt och boende kan se ut och upplevas, och de hittade en mångfald av berättelser.