Kommunal kamp i nytt ljus

Genusvetaren Kristin Linderoth skriver om kommunalarbetarstrejken 2003 i en ny avhandling. Kampen för välfärdsarbetets värde får aktualitet inte minst i ljuset av den pågående coronapandemin.

Vi tar fajten! var parollen som syntes överallt under den fem veckor långa strejken 2003, den största i fackförbundet Kommunals historia. Men lönekravet för alla grupper nåddes inte och många kände sig svikna när strejken blåstes av.

I sin avhandling, som också ges ut som bok på Leopard förlag, undersöker Kristin Linderoth hur strejken har påverkat några fackligt aktiva och deras engagemang. De ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit.

– Strejken handlade om mer än själva löneökningen. Att strejka var ett sätt för kommunalarna att kliva fram som ett kollektiv och kräva erkännande för det viktiga välfärdsarbete de utför, säger Kristin Linderoth i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Forskningen är baserad på 14 djupintervjuer med fackligt aktiva kommunalare, samt en analys av interna Kommunaldokument och en stor mängd artiklar ur fackförbundspress. De som Kristin Linderoth har intervjuat berättar om kämpaglöd, sammanhållning och en nytändning i det fackliga engagemanget. Under strejken kände de att de fick uppskattning och bekräftelse: de var påhejade och tyckte att de hade folket i ryggen.

Coronapandemin har åter satt fokus på frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt.

– Det har framgått med stor tydlighet det som kommunalare länge har pekat på, det vill säga vad dåliga löner och osäkra timanställningar inom exempelvis äldrevården leder till, säger Kristin Linderoth.

Hur långvarig uppmärksamheten kring omsorgens villkor i dag blir tror Kristin Linderoth beror på hur tuffa Kommunal vågar vara, och på hur mycket uppbackning de får från andra fackförbund, allmänheten och politiska organisationer.

– Den sortens solidaritet och kampanda som kan uppstå i strejker, och som uppstod i kommunalstrejken, är en färskvara. Den behöver nytt bränsle för att leva kvar eller växa sig starkare.

Ref.
LÄS AVHANDLINGEN

Länk till Kampen om välfärdsarbetets värde på Leopard förlag.

Länk till avhandlingen.

Relaterat

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression och suicida tankar, för framför allt kvinnliga omsorgsgivare. Det visar en rapport som forskare från Högskolan Dalarna…

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Fler nyheter

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny rapport i samarbete mellan Umeå universitet och idrottsförbunden.

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna individanpassa strokevården.

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område och tjänar bra. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet som presenteras vid den europeiska strokekonferensen…