– Kunskapen om olika riskfaktorer för att drabbas av en första hjärtinfarkt är god, men det behövs mer kunskaper om riskfaktorer av betydelse inom gruppen som har överlevt en hjärtinfarkt. Med undantag för läkemedelsbehandling har insatser för att förhindra ytterligare hjärt-/kärlsjukdom låg följsamhet och generellt dåliga resultat.
Det säger läkaren och doktoranden Joel Ohm vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande. I sin avhandling har han studerat bland annat sambandet mellan socioekonomisk status och risken att drabbas av ytterligare hjärt-/kärlsjukdom.
I en studie såg Joel Ohm att låg inkomst ökar risken för en ny hjärtinfarkt och i en annan studie visade det sig att dessa personer också fick mindre förebyggande behandling.
Även behandlingsmål för sekundärprevention, det vill säga vårdinsatser för att förhindra ytterligare hjärtinfarkter, som ställts upp av internationella riktlinjer uppnåddes överlag sämre av gruppen med lägst inkomst.
Resultaten pekar på att det behövs mer kunskap inom sekundärprevention och bland de drabbade själva.
– Vi behöver bland annat bli bättre på att identifiera personer med störst risk för nya hjärt-/kärlhändelser så att de kan erbjudas mer intensiv behandling. Det behövs också mer kunskap om olika riskmarkörer där det så kallade onda kolestrolet kanske inte är så viktigt som vi trott, men socioekonomi är. Deltagande i hjärtrehabilitering, som bevisligen förbättrar prognosen efter hjärtinfarkt, behöver överlag bli bättre, i synnerhet bland grupper med låg socioekonomi, säger Joel Ohm.
