Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Socialstyrelsen har sammanställt statistik över besök, väntetider och totala besökstider på landets akutmottagningar under 2018. Rapporten visar att ju äldre patienterna var desto kortare tid fick de vänta på en läkarbedömning, men desto längre var deras besökstid.
Personer som var 65–79 år väntade i genomsnitt 57 minuter för att få en läkarbedömning, medan de som var äldre fick träffa en läkare efter 51 minuter. Siffrorna har varit i stort sett oförändrade från 2016.
Däremot har besökstiden ökat för de allra äldsta patienterna. För dem som var över åttio år har besöken blivit allt längre. År 2018 låg den genomsnittliga besökstiden för gruppen på fyra timmar och tio minuter, en ökning med tjugo minuter sedan 2016. Vart tionde besök för 80-åringarna var längre än åtta och en halv timme.
Även antalet besök har ökat med cirka 32 000 de senaste åren för personer som är 65+. Bland övriga i befolkningen var det färre än tidigare som sökt sig till akuten.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…