Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.
Socialstyrelsen har sammanställt statistik över besök, väntetider och totala besökstider på landets akutmottagningar under 2018. Rapporten visar att ju äldre patienterna var desto kortare tid fick de vänta på en läkarbedömning, men desto längre var deras besökstid.
Personer som var 65–79 år väntade i genomsnitt 57 minuter för att få en läkarbedömning, medan de som var äldre fick träffa en läkare efter 51 minuter. Siffrorna har varit i stort sett oförändrade från 2016.
Däremot har besökstiden ökat för de allra äldsta patienterna. För dem som var över åttio år har besöken blivit allt längre. År 2018 låg den genomsnittliga besökstiden för gruppen på fyra timmar och tio minuter, en ökning med tjugo minuter sedan 2016. Vart tionde besök för 80-åringarna var längre än åtta och en halv timme.
Även antalet besök har ökat med cirka 32 000 de senaste åren för personer som är 65+. Bland övriga i befolkningen var det färre än tidigare som sökt sig till akuten.
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att skapa lugn och bidra till mindre ältande.
För ett decennium sedan visade professor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.