Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att mer än 55 miljoner människor lever med demenssjukdom i dag. Ungefär 60-70 procent av dessa har Alzheimers sjukdom.
Lars Lannfelt är professor emeritus i geriatrik vid Uppsala universitet och en av de största alzheimerforskarna i Sverige. Han är framför allt känd för att ha upptäckt den så kallade arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. De upptäckterna bidrog till att han började utveckla läkemedel som kunde angripa alzheimer på ett tidigt stadium, och som i somras fick grönt ljus av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
Nu tilldelas han Stiftelsen Forska!Sveriges forskarutmärkelse för sitt arbete.
– Genom banbrytande upptäckter och forskning i världsklass har Lars Lannfelt lagt grunden för många av de framgångar vi nu ser inom den globala alzheimerforskningen. Med denna utmärkelse vill vi uppmärksamma hans fantastiska livsgärning för en stor patientgrupp som fram till nyligen hade få anledningar till att känna hopp, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige, i ett pressmeddelande.
– Jag är mycket glad för att få Forska!Sveriges forskarutmärkelse och hoppas att det kan inspirera unga forskare till ytterligare insatser. Mer än 25 år efter mina första upptäckter har det varit fantastiskt att äntligen se en behandling bli tillgänglig för patienterna, som alltid har varit mitt fokus. Men även om detta är ett stort steg är det viktigt att fortsätta forskningen för att ge patienterna fler alternativ, säger Lars Lannfelt.
Utmärkelsen kommer att delas ut i samband med en ceremoni 15 november.
Förutom att vara professor emeritus i geriatrik är Lars Lannfelt även en av grundarna av läkemedelsbolaget Bioartic, som står bakom den nya medicinen Lecanemab (som marknadförs under namnet Leqembi).
Det han upptäckte under 1990-talet var en mutation som ledde till ökade nivåer av Aβ-protofibriller, som orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.
En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…
Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är…
Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna…
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…
