Många kommuner delar upp arbetet i hemtjänsten
Att dela upp hemtjänstens olika uppgifter på olika personal, så kallad arbetsdifferentiering, ses ofta som en del av lösningen på äldreomsorgens kompetensförsörjning. Uppdelningen sker så att mindre kvalificerad personal utför mindre kvalificerade serviceuppgifter, som handling och städning, medan undersköterskor arbetar mer med omvårdnad. Socialstyrelsen har nu genomfört en kartläggning av hur kommunerna arbetar med frågan.
I rapporten Lägesbild: Arbetsdifferentiering inom äldreomsorgen, december 2024 framgår det att lite drygt hälften av Sveriges kommuner har infört någon form av arbetsdifferentiering i äldreomsorgen. Det går att jämföra med 35 procent för två år sedan.
Ett skäl till att inte arbetsdifferentiera är logistiken. I glesbygden gör långa avstånd att det inte blir effektivt att dela upp arbetet. Flera kommuner anger också att olika regleringar och heltid som norm gör det svårare att genomföra. I kommuner där man har stor andel av undersköterskor blir behovet av differentiering mindre, men där andelen utbildade är låg ökar behovet.
Av de kommuner som infört en uppdelning av arbetet är det mycket få, bara enstaka procent, som inte tycker att det lett till en förbättring. Samtidigt är det bara 20 procent av kommunerna som ännu faktiskt utvärderat förändringen. Dock har 60 procent pågående utvärderingar, eller planerar att genomföra en utvärdering.
– Som alltid är det viktigt att följa upp och utvärdera resultatet och konsekvenserna för de äldre och personalen när nya arbetssätt införs. Det är särskilt viktigt när det saknas forskning på området vilket är fallet när det gäller arbetsdifferentiering, säger Emanuel Åhlfeldt, utredare på Socialstyrelsen, i en nyhet på myndighetens hemsida.
Socialstyrelsen har publicerat en temasida om arbetsdifferentiering, där de också presenterar ett utvärderingsstöd som verksamheter och organisationer kan använda för att följa upp resultaten av sina förändringar.
Relaterat
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Fler nyheter
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…