sällskapsdel på äldreboende. kvinna i rullstol och man i fåtölj
Foto: Mostphotos

Starka skäl att välja äldreboende framför hemmet

Personer som ansöker om att få flytta till äldreboende anser att det är deras medborgerliga rättighet att få en plats. De har också starka skäl till varför de inte vill bo kvar hemma och få hjälp av hemtjänst och hemsjukvård.

Lisa Spang, doktorand på Örebro universitet och en del av det tvärvetenskapliga doktorandprogrammet Successful ageing, har undersökt orsakerna bakom äldre personers ansökningar om att få flytta in på äldreboende.

Lisa Spangs intresse för frågan uppstod när hon tidigare arbetade som utskrivningssamordnare vid ett stort universitetssjukhus. Hon var då med i utskrivningsprocessen och planerade för vidare insatser inom rehabilitering och omsorgsinsatser.

Lisa Spang– Varje dag möttes jag av äldre som inte ville återgå till sina hem utan önskade att direkt få flytta till ett särskilt boende. Därav växte min forskningsfråga fram: vad är det som gör att äldre väljer att ansöka om särskilt boende i stället för att bo kvar hemma med stöd från hemsjukvård och hemtjänst? berättar Lisa Spang.

Undersökningen presenteras i en artikel som publicerats i Scandinavian journal of caring sciences och är den första delstudien av fyra i projektet Ageing in the right place – experiences of daily life leading to a nursing home application och fokuserar på personer med enbart somatiska behov, det vill säga de som inte har demens. Den här gruppen är extra intressant eftersom samhället förväntar sig att de ska bo kvar hemma och därför har antalet platser i särskilt boende minskats kraftigt.

Deltagarna som medverkat i undersökningen beskriver i intervjuer hur de inte längre upplever sig ha kontroll över sina liv. De berättar att hemtjänsten styr deras vardag, att deras boende förvandlas till en arbetsplats i stället för att få vara ett hem. Genom att ansöka om särskilt boende får de själva bestämma och får kontroll över sina liv, anser de. Det handlar alltså inte om att vara självständig i sina aktiviteter i meningen ”klara sig själv” utan om att vara den som själv bestämmer och kontrollerar när och var man behöver hjälp. De anser dock inte att särskilt boende är ett bättre alternativ rent fysiskt än det egna hemmet. Men de vill hellre ta emot vård och omsorg på ett särskilt boende än hemma. En viktig aspekt är också att de på ett särskilt boende tar emot vård från en mindre grupp personal som de lär känna samt att personalen finns tillgänglig snabbt.

Var det något i resultatet som överraskade er?

– Ja, hur stark den svenska traditionen att flytta är hos dagens äldre, att det är ett naturligt steg att flytta till särskilt boende, eller ”hemmet” som de säger. De beskriver det som en medborglig rätt att få tillgång till ett särskilt boende när de känner att de inte längre vill bo kvar hemma, säger Lisa Spang.

En annan sak som överraskade henne var hur medvetna de äldre var om att de inte ville ta emot hemtjänst. De hade sett och hört alldeles för mycket negativt och att ansöka om särskilt boende sågs som ett förberedande steg för att inte hamna i en situation där de tvingas till det. De var egentligen inte redo att flytta men ville stå i kö om något akut skulle drabba dem.

De anhöriga var också med och var starkt påverkade till beslutet att ansöka. De ansökte för att tillgodose sina anhörigas önskan eller behov.

– En del äldre kände sig trygga hemma och kände inte behov av att flytta men beskrev hur de anhöriga kände en oro över att de skulle fortsätta bo kvar hemma, säger Lisa Spang.

Läs den vetenskapliga artikeln

Lisa Spang, Marie Holmefur, Liselotte Hermansson och Kajsa Lidström Holmqvist (2022). Applying to a nursing home is a way to maintain control of life—Experiences from Swedish nursing home applicants. Publicerad i Scandinavian journal of caring sciences.

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…