Mest utsatta vet minst om pensionen

Många svenskar vet för lite om pensionssystemet och 70 procent av pensionsspararna anser sig ha otillräcklig kunskap om hur de kan påverka sin pension.

Sveriges reformerade, avgiftsbestämda pensionssystem medför fler val och större osäkerhet kring storleken på den framtida pensionen än tidigare. Pensionsspararna behöver därför vara välinformerade om systemets regler och ta större eget ansvar för den ekonomi de får som äldre. Men enligt en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, saknar många grundläggande kunskap om pensionen. Ekonomiskt svaga grupper som yngre, lågutbildade och låginkomsttagare vet minst. Pensionskunskaperna är också lägre bland kvinnor än bland män.

Mikael Elinder är en av flera forskare bakom studien.

– Skillnaderna i kunskap bidrar sannolikt till att öka den ekonomiska ojämlikheten bland pensionärer, säger han i ett pressmeddelande.

Enligt studien har de med sämre pensionskunskaper i lägre utsträckning planerat sitt sparande och förberett sig inför sin pensionering. Många vet inte hur mycket de sparar eller om de gjort aktiva val i premiepensionen. Av dem som anser sig sakna viktig kunskap tycker nästan åtta av tio att pensionssystemet är alltför komplext. Nästan lika många har tänkt sätta sig in i frågan utan att det har blivit av.

– Jag tycker att det är oroväckande att så många inte har tillräckligt goda kunskaper för att kunna ta ansvar för sin ekonomiska situation när de går i pension, säger Mikael Elinder.

Fakta
STUDIE OCH RAPPORT

Den aktuella studien har gjorts av Mikael Elinder och Mattias Nordin vid Uppsala universitet, Johannes Hagen vid Jönköping university och Jenny Säve-Söderbergh vid Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Den är finansierad av ISF och Forte-projektet Åldrande och hälsa.

3 000 svenskar i åldern 31–60 år svarade under år 2017–18 på faktafrågor om pension och pensionssystemet, samt frågor om deras attityder till pensionen och det egna pensionssparandet. Svaren matchades till registerdata från SCB och Pensionsmyndigheten.

Studien redovisas i IFAU-rapport 2020:23, ”Svenska folkets kunskaper om pensionen”.

Relaterat

Krav på bättre ledarskap i kommunerna

Den kommunala vård och omsorgens chefer behöver bättre förutsättningar och kommunerna behöver stärka samverkan med universitet och högskolor i ledarskapsutvecklingen. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Äldreomsorgens chefer ska med i lyftet

När regeringen presenterade Äldreomsorgslyftet förra sommaren uteblev stödet för fortbildning av chefer. Men i årets budgetproposition vidgas uppdraget till att gälla även dem.

Fler nyheter

Kampradmiljoner till äldreforskning

Totalt 164 miljoner kronor ska Familjen Kamprads stiftelse dela ut till forskning som ska förbättra äldres livskvalitet. Några av projekten undersöker internetbaserat stöd, samtal vid allvarlig sjukdom och om körsång kan gynna hälsan hos äldre.

”Bakelse eller vin” en ovanlig fråga på norska äldreboenden

I syfte att höja de boendes livskvalitet serverar äldreboendepersonal i Norge gärna ett glas vin. Men om det verkligen är alkohol som önskas vet man inte, skriver webbplatsen Popnad.