Ministerns coronamöte med äldreforskarna

Trots coronapandemins påverkan på framför allt personer 70+ dröjde det innan regeringens i december 2019 inrättade äldreforskarråd kallades in. I början av september hölls dock ett möte där ett par av rådets ledamöter presenterade aktuell forskning inom området äldre och covid-19 för socialminister Lena Hallengren.
Femton forskare från hela landet ingår som ledamöter i äldreforskarrådet, som vid inrättandet presenterades som en resurs för regeringen när det gäller hur framtidens äldreomsorg bör utformas, liksom för hur äldre kan fortsätta vara friska och allvarliga sjukdomar kan förebyggas. Den utlovade dialogen med forskarna om hur utmaningarna kan mötas och välfärden utvecklas uteblev dock när coronapandemin drog in över landet, något som mot bakgrund av de effekter spridningen av covid-19 haft för personer över 70 år har kritiserats av flera av rådets ledamöter.
– Regeringen inrättade äldreforskarrådet i december förra året men jag tror ingen då kunde förutse vilken vår vi skulle få. Rådet blir nu en viktig resurs för regeringen i arbetet med att hantera både de korta och längre utmaningarna under och efter pandemin, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Vid det möte som till slut hölls i början av september presenterade Clary Krekula, professor i sociologi vid Karlstad universitet, pågående studier om hur verksamheter inom hemtjänsten påverkats av covid-19 medan Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet, presenterade en studie om äldre personers sårbarhet för coronaviruset.

Rådet kommer enligt regeringskansliet att sammanträda ett par gånger per år. Något datum för nästa möte har dock inte presenterats.

Fakta
ÄLDREFORSKARRÅDETS LEDAMÖTER

Magdalena Elmersjö, fil dr, socialt arbete, Södertörns högskola
Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
Christine Gustafsson, docent, vårdvetenskap, Mälardalens högskola
Kristiina Heikkilä, docent, vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Linus Jönsson, med dr, Karolinska institutet
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska institutet
Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet
Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap, Blekinge tekniska högskola
Pär Schön, docent, socialt arbete, Karolinska institutet
Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet
Annika Taghizadeh Larsson, fil dr, socialt arbete, Linköpings universitet
Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, Karolinska institutet
Britt Östlund, professor teknisk vårdvetenskap, Kungliga tekniska högskolan

Relaterat

Så kan pensioner bli mer jämställda

År 2022 skiljde sig den inkomstgrundade allmänna pensionen mellan män och kvinnor. Nu har Pensionsmyndigheten undersökt hur bland annat möjlighet till att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen kan jämna ut pensionsgapet.

Personal trivs bättre hos äldreboenden i offentlig regi

Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört 17 internationella studier av äldreboenden i privat och offentlig sektors regi.

Forskaren i politikens närhet

Ulrika Winblad är professor i hälso- och sjukvårdsforskning med ett särskilt intresse för hur sjukvården och äldreomsorgen styrs och organiseras. Det är ett område som är särskilt nära kopplat till politiken, något som ibland kan vara utmanande.

Fler nyheter

Tuggproblem kan leda till näringsbrist

Det kan göra ont att tugga viss mat för den som har förlorat tänder. Då är det lätt att en morot eller gurka på tallriken väljs bort helt omedvetet. På sikt kan det leda till näringsbrist.

Bild på serverdatorer

140 miljoner till äldreforskningens databaser

Den stora databassamlingen NEAR har beviljats 140 miljoner kronor och kan nu gå in i sin nästa utvecklingsfas. Projektet tar steget från att bygga upp en infrastruktur, till att etablera sig och växa.

Fett i lymfkörtlar ger sämre immunförsvar när vi åldras

Lymfkörtlar fungerar normalt som försvarshögkvarter för vårt immunförsvar. En studie från Uppsala universitet visar varför våra lymfkörtlar förlorar sin funktion när vi åldras och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar.