Ministerns coronamöte med äldreforskarna

Trots coronapandemins påverkan på framför allt personer 70+ dröjde det innan regeringens i december 2019 inrättade äldreforskarråd kallades in. I början av september hölls dock ett möte där ett par av rådets ledamöter presenterade aktuell forskning inom området äldre och covid-19 för socialminister Lena Hallengren.
Femton forskare från hela landet ingår som ledamöter i äldreforskarrådet, som vid inrättandet presenterades som en resurs för regeringen när det gäller hur framtidens äldreomsorg bör utformas, liksom för hur äldre kan fortsätta vara friska och allvarliga sjukdomar kan förebyggas. Den utlovade dialogen med forskarna om hur utmaningarna kan mötas och välfärden utvecklas uteblev dock när coronapandemin drog in över landet, något som mot bakgrund av de effekter spridningen av covid-19 haft för personer över 70 år har kritiserats av flera av rådets ledamöter.
– Regeringen inrättade äldreforskarrådet i december förra året men jag tror ingen då kunde förutse vilken vår vi skulle få. Rådet blir nu en viktig resurs för regeringen i arbetet med att hantera både de korta och längre utmaningarna under och efter pandemin, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Vid det möte som till slut hölls i början av september presenterade Clary Krekula, professor i sociologi vid Karlstad universitet, pågående studier om hur verksamheter inom hemtjänsten påverkats av covid-19 medan Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet, presenterade en studie om äldre personers sårbarhet för coronaviruset.

Rådet kommer enligt regeringskansliet att sammanträda ett par gånger per år. Något datum för nästa möte har dock inte presenterats.

Fakta
ÄLDREFORSKARRÅDETS LEDAMÖTER

Magdalena Elmersjö, fil dr, socialt arbete, Södertörns högskola
Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
Christine Gustafsson, docent, vårdvetenskap, Mälardalens högskola
Kristiina Heikkilä, docent, vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Linus Jönsson, med dr, Karolinska institutet
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska institutet
Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet
Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap, Blekinge tekniska högskola
Pär Schön, docent, socialt arbete, Karolinska institutet
Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet
Annika Taghizadeh Larsson, fil dr, socialt arbete, Linköpings universitet
Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, Karolinska institutet
Britt Östlund, professor teknisk vårdvetenskap, Kungliga tekniska högskolan

Relaterat

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Avsnitt 22 Äldre i Centrum-podden: Äldre företagare – en samhällsvinst?

Visste du att det är vanligare att vara egen företagare än anställd vid 73 års ålder? Lyssna till vårt samtal om att vara äldre och företagare med forskarna Elisabeth Sundin och Elisabet Cedersund, båda professorer vid Linköpings universitet som studerat…

Äldre utsätts för medicinska risker när samordningen inte fungerar

Krav på statlig styrning när ingen tar ansvar efterfrågas av forskare i en ny rapport från SNS. Att äldre patienter utsätts för medicinska risker när samordningen mellan kommuner och regioner inte fungerar beror till stor del på personalbrist.

Fler nyheter

Så ska en app förbättra vården för personer med demens

De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.