Ny metod räknar risk för demens

Med hjälp av biomarkörer och röntgen har forskare kunnat identifiera vilka bland dem med lindrig minnesstörning som löper störst risk att insjukna i demens. Metoden hjälper också till med att förutspå när sjukdomstillståndet kommer att förvärras.

Cirka 30–50 procent av personer med lindrig kognitiv störning, MCI, insjuknar inom några år i en demenssjukdom, där den vanligaste är Alzheimers sjukdom. I en ny europeisk studie har biomarkörer i ryggmärgsvätska och hjärnröntgenbilder använts för att räkna ut risken för MCI-patienter att få en demenssjukdom inom ett, tre eller fem år. Röntgenbilderna avbildar hippocampus, som är den struktur i hjärnan som drabbas först vid alzheimer.

Förhoppningen är att den nya metoden ska minska onödig oro för diagnosen och att de som löper risk att drabbas av demens kan få mer detaljerade prognoser.

– Att berätta för en patient att du har en större risk att utveckla alzheimer på de här kriterierna ger mig en större säkerhet som kliniker, säger Yvonne Freund-Levi, forskare i klinisk neurovetenskap vid Örebros universitet och en av studiens författare.

Metoden kanske också leder till att rätt person får framtida bromsmediciner snabbt.

– För patienten innebär det att man kan planera sitt liv bättre medan man vet att man fortfarande har en hyfsat hög funktionsnivå, säger Yvonne Freund-Levi.

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.