Äldre migranter har en ökad risk för ptsd, en sjukdom som är lätt att förväxla med till exempel demenssjukdom. Foto: Unsplash

Ny metod underlättar ptsd-diagnostisering av äldre migranter

När äldre migranter söker hjälp för minnesproblem är det svårt att avgöra om det är på grund av sent debuterande posttraumatisk stressyndrom, ptsd, eller kognitiv sjukdom. Nu har ett nytt bedömningsstöd publicerats för att underlätta diagnostiseringen.

Personer som har tvingats fly från sina hemländer har en ökad risk för att utveckla ptsd, en sjukdom som karaktäriseras av återkommande stark ångest och hög stressnivå. Sjukdomen kan visa sig sent, ibland flera år efter en traumatisk händelse. 

Den nya rapporten Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund från Region Skåne, Region Stockholm och Röda korset visar att kunskapen om sent debuterande ptsd är dålig inom vården. Enligt Josephine Sörenson, enhetschef vid Kunskapscentrum demenssjukdomar och Migrationsskolan i Region Skåne, kan okunskapen leda till att utlandsfödda äldre som söker vård för minnesproblem som beror på ptsd i stället diagnostiseras med kognitiv sjukdom. 

– Ptsd är, precis som exempelvis alzheimer, en minnessjukdom och symptomen för tillstånden liknar varandra även om de har olika orsaker, säger psykologen och samordnaren vid Röda korset Frida Johansson Metso i ett pressmeddelande. 

Tillsammans med sex vårdcentraler och en kommun har de tre samarbetsparterna tagit fram ett bedömningsstöd som en del av rapporten.

I stödet beskrivs bland annat sex symptom som en patient kan tänkas söka hjälp för. Dessa förklaras utifrån kriterier för kognitiva sjukdomar och ptsd. Tanken är att stödet ska hjälpa vårdpersonal inom primärvården och på specialistmottagningar som möter personer med migrationsbakgrund.

– Det är viktigt att få rätt diagnos för att få rätt vård. Det finns bra behandlingsmetoder för ptsd, men det är bråttom. En person som utvecklar ptsd som äldre har en fördubblad risk att också utveckla kognitiv sjukdom. När det sker blir traumabehandling mer komplicerat, säger Frida Johansson Metso.

Fakta
Rapporten

Rapporten Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund finns inte publicerad online, men går att få tag på via projektledarna.

Relaterat

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Fler nyheter

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…