Äldre migranter har en ökad risk för ptsd, en sjukdom som är lätt att förväxla med till exempel demenssjukdom. Foto: Unsplash

Ny metod underlättar ptsd-diagnostisering av äldre migranter

När äldre migranter söker hjälp för minnesproblem är det svårt att avgöra om det är på grund av sent debuterande posttraumatisk stressyndrom, ptsd, eller kognitiv sjukdom. Nu har ett nytt bedömningsstöd publicerats för att underlätta diagnostiseringen.

Personer som har tvingats fly från sina hemländer har en ökad risk för att utveckla ptsd, en sjukdom som karaktäriseras av återkommande stark ångest och hög stressnivå. Sjukdomen kan visa sig sent, ibland flera år efter en traumatisk händelse. 

Den nya rapporten Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund från Region Skåne, Region Stockholm och Röda korset visar att kunskapen om sent debuterande ptsd är dålig inom vården. Enligt Josephine Sörenson, enhetschef vid Kunskapscentrum demenssjukdomar och Migrationsskolan i Region Skåne, kan okunskapen leda till att utlandsfödda äldre som söker vård för minnesproblem som beror på ptsd i stället diagnostiseras med kognitiv sjukdom. 

– Ptsd är, precis som exempelvis alzheimer, en minnessjukdom och symptomen för tillstånden liknar varandra även om de har olika orsaker, säger psykologen och samordnaren vid Röda korset Frida Johansson Metso i ett pressmeddelande. 

Tillsammans med sex vårdcentraler och en kommun har de tre samarbetsparterna tagit fram ett bedömningsstöd som en del av rapporten.

I stödet beskrivs bland annat sex symptom som en patient kan tänkas söka hjälp för. Dessa förklaras utifrån kriterier för kognitiva sjukdomar och ptsd. Tanken är att stödet ska hjälpa vårdpersonal inom primärvården och på specialistmottagningar som möter personer med migrationsbakgrund.

– Det är viktigt att få rätt diagnos för att få rätt vård. Det finns bra behandlingsmetoder för ptsd, men det är bråttom. En person som utvecklar ptsd som äldre har en fördubblad risk att också utveckla kognitiv sjukdom. När det sker blir traumabehandling mer komplicerat, säger Frida Johansson Metso.

Fakta
Rapporten

Rapporten Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund finns inte publicerad online, men går att få tag på via projektledarna.

Relaterat

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst…

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet…

Porträttfoto på Pernilla Andersson.

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.

Fler nyheter

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera…

Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor

Forskare vid Karolinska institutet har identifierat en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor i högre ålder. En ny studie visar att det kan…

En äldre kvinna står och tittar ner i sin mobiltelefon.

Fortfarande står fler äldre utanför den digitala världen

När Internetstiftelsen publicerar sin årliga rapport Svenskarna och internet är det återigen de äldre användarna och ickeanvändarna som sticker ut.