Äldre migranter har en ökad risk för ptsd, en sjukdom som är lätt att förväxla med till exempel demenssjukdom. Foto: Unsplash

Ny metod underlättar ptsd-diagnostisering av äldre migranter

När äldre migranter söker hjälp för minnesproblem är det svårt att avgöra om det är på grund av sent debuterande posttraumatisk stressyndrom, ptsd, eller kognitiv sjukdom. Nu har ett nytt bedömningsstöd publicerats för att underlätta diagnostiseringen.

Personer som har tvingats fly från sina hemländer har en ökad risk för att utveckla ptsd, en sjukdom som karaktäriseras av återkommande stark ångest och hög stressnivå. Sjukdomen kan visa sig sent, ibland flera år efter en traumatisk händelse. 

Den nya rapporten Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund från Region Skåne, Region Stockholm och Röda korset visar att kunskapen om sent debuterande ptsd är dålig inom vården. Enligt Josephine Sörenson, enhetschef vid Kunskapscentrum demenssjukdomar och Migrationsskolan i Region Skåne, kan okunskapen leda till att utlandsfödda äldre som söker vård för minnesproblem som beror på ptsd i stället diagnostiseras med kognitiv sjukdom. 

– Ptsd är, precis som exempelvis alzheimer, en minnessjukdom och symptomen för tillstånden liknar varandra även om de har olika orsaker, säger psykologen och samordnaren vid Röda korset Frida Johansson Metso i ett pressmeddelande. 

Tillsammans med sex vårdcentraler och en kommun har de tre samarbetsparterna tagit fram ett bedömningsstöd som en del av rapporten.

I stödet beskrivs bland annat sex symptom som en patient kan tänkas söka hjälp för. Dessa förklaras utifrån kriterier för kognitiva sjukdomar och ptsd. Tanken är att stödet ska hjälpa vårdpersonal inom primärvården och på specialistmottagningar som möter personer med migrationsbakgrund.

– Det är viktigt att få rätt diagnos för att få rätt vård. Det finns bra behandlingsmetoder för ptsd, men det är bråttom. En person som utvecklar ptsd som äldre har en fördubblad risk att också utveckla kognitiv sjukdom. När det sker blir traumabehandling mer komplicerat, säger Frida Johansson Metso.

Fakta
Rapporten

Rapporten Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund finns inte publicerad online, men går att få tag på via projektledarna.

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa…

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i…

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på…

Fler nyheter

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres…

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en…

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…