Äldre migranter har en ökad risk för ptsd, en sjukdom som är lätt att förväxla med till exempel demenssjukdom. Foto: Unsplash

Ny metod underlättar ptsd-diagnostisering av äldre migranter

När äldre migranter söker hjälp för minnesproblem är det svårt att avgöra om det är på grund av sent debuterande posttraumatisk stressyndrom, ptsd, eller kognitiv sjukdom. Nu har ett nytt bedömningsstöd publicerats för att underlätta diagnostiseringen.

Personer som har tvingats fly från sina hemländer har en ökad risk för att utveckla ptsd, en sjukdom som karaktäriseras av återkommande stark ångest och hög stressnivå. Sjukdomen kan visa sig sent, ibland flera år efter en traumatisk händelse. 

Den nya rapporten Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund från Region Skåne, Region Stockholm och Röda korset visar att kunskapen om sent debuterande ptsd är dålig inom vården. Enligt Josephine Sörenson, enhetschef vid Kunskapscentrum demenssjukdomar och Migrationsskolan i Region Skåne, kan okunskapen leda till att utlandsfödda äldre som söker vård för minnesproblem som beror på ptsd i stället diagnostiseras med kognitiv sjukdom. 

– Ptsd är, precis som exempelvis alzheimer, en minnessjukdom och symptomen för tillstånden liknar varandra även om de har olika orsaker, säger psykologen och samordnaren vid Röda korset Frida Johansson Metso i ett pressmeddelande. 

Tillsammans med sex vårdcentraler och en kommun har de tre samarbetsparterna tagit fram ett bedömningsstöd som en del av rapporten.

I stödet beskrivs bland annat sex symptom som en patient kan tänkas söka hjälp för. Dessa förklaras utifrån kriterier för kognitiva sjukdomar och ptsd. Tanken är att stödet ska hjälpa vårdpersonal inom primärvården och på specialistmottagningar som möter personer med migrationsbakgrund.

– Det är viktigt att få rätt diagnos för att få rätt vård. Det finns bra behandlingsmetoder för ptsd, men det är bråttom. En person som utvecklar ptsd som äldre har en fördubblad risk att också utveckla kognitiv sjukdom. När det sker blir traumabehandling mer komplicerat, säger Frida Johansson Metso.

Fakta
Rapporten

Rapporten Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund finns inte publicerad online, men går att få tag på via projektledarna.

Relaterat

Munhälsan – kopplingen till demens

Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…

Äldre man håller i ett glas

Så ser äldres ­alkoholvanor ut

Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Fler nyheter

Om livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.