Äldre migranter har en ökad risk för ptsd, en sjukdom som är lätt att förväxla med till exempel demenssjukdom. Foto: Unsplash

Ny metod underlättar ptsd-diagnostisering av äldre migranter

När äldre migranter söker hjälp för minnesproblem är det svårt att avgöra om det är på grund av sent debuterande posttraumatisk stressyndrom, ptsd, eller kognitiv sjukdom. Nu har ett nytt bedömningsstöd publicerats för att underlätta diagnostiseringen.

Personer som har tvingats fly från sina hemländer har en ökad risk för att utveckla ptsd, en sjukdom som karaktäriseras av återkommande stark ångest och hög stressnivå. Sjukdomen kan visa sig sent, ibland flera år efter en traumatisk händelse. 

Den nya rapporten Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund från Region Skåne, Region Stockholm och Röda korset visar att kunskapen om sent debuterande ptsd är dålig inom vården. Enligt Josephine Sörenson, enhetschef vid Kunskapscentrum demenssjukdomar och Migrationsskolan i Region Skåne, kan okunskapen leda till att utlandsfödda äldre som söker vård för minnesproblem som beror på ptsd i stället diagnostiseras med kognitiv sjukdom. 

– Ptsd är, precis som exempelvis alzheimer, en minnessjukdom och symptomen för tillstånden liknar varandra även om de har olika orsaker, säger psykologen och samordnaren vid Röda korset Frida Johansson Metso i ett pressmeddelande. 

Tillsammans med sex vårdcentraler och en kommun har de tre samarbetsparterna tagit fram ett bedömningsstöd som en del av rapporten.

I stödet beskrivs bland annat sex symptom som en patient kan tänkas söka hjälp för. Dessa förklaras utifrån kriterier för kognitiva sjukdomar och ptsd. Tanken är att stödet ska hjälpa vårdpersonal inom primärvården och på specialistmottagningar som möter personer med migrationsbakgrund.

– Det är viktigt att få rätt diagnos för att få rätt vård. Det finns bra behandlingsmetoder för ptsd, men det är bråttom. En person som utvecklar ptsd som äldre har en fördubblad risk att också utveckla kognitiv sjukdom. När det sker blir traumabehandling mer komplicerat, säger Frida Johansson Metso.

Fakta
Rapporten

Rapporten Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund finns inte publicerad online, men går att få tag på via projektledarna.

Relaterat

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på…

Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från…

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög,…

Fler nyheter

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis…

Omslag Äldre i Centrum nummer 4 2022

Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022

I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC…

Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över…