Information från Stiftelsen Äldrecentrum

Ny rapport: Så fungerade den fallförebyggande utbildningen

Grupper som samlar olika yrkeskategorier, bättre förberedelser, mer tid för diskussion och anpassningar efter personalens behov. Det är några faktorer som kan göra en utbildning på jobbet mer lyckad. Detta visar Äldrecentrums nya rapport, som följt en utbildningssatsning i fallförebyggande arbete.

Hösten 2019 gjorde äldreförvaltningen i Stockholms stad en utbildningssatsning på fallförebyggande arbetssätt för personer som möter äldre i deras hem. Personal från bland annat hemtjänst och öppna träffpunkter, samt biståndshandläggare och syn- och hörselinstruktörer deltog. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum fick i uppdrag att följa upp och utvärdera insatsen, ett arbete som nu publicerats i rapporten Fallförebyggande arbete för äldre personer i ordinärt boende. Rapport från en utbildningsinsats på Södermalm.

– Fallskador är ett jättestort samhällsproblem som måste lösas. Vi fick uppdraget för att det fanns indikationer att det behövs utbildning i fallförebyggande arbete för medarbetare som möter äldre personer i hemmet, säger Äldrecentrums utredare Åsa von Berens som är projektledare för rapporten.

Utbildningen var en halvdag lång och deltagarna fick bland annat en teoretisk bakgrund, göra övningar som kan minska risken för fallskador och delta i gruppdiskussioner med frågor kring bland annat samverkan med andra aktörer.

– Det vi bland annat såg under gruppdiskussionerna var hur viktigt det är att samla medarbetare från olika yrkesgrupper om samverkan ska disku­teras. Annars blir det lätt att diskussionerna handlar om andras ansvar och inte ens eget, säger Åsa von Berens.

Det är också viktigt att arbetsplatser avsätter tillräckligt med tid för utbildningen, både före och efter, för att tillämpa det nya arbetssättet. Deltagarna tyckte att tiden var otillräcklig för djupare diskussioner. Bland de grupper som var väl förberedda inför diskussionerna var det tydligt att de tänkt igenom sin egen roll i det fallförebyggande arbetet.

– I förberedelserna hade cheferna en viktig roll genom att de kontaktade de som skulle vara med i utbildningen och betonade att området var en prioritering, säger Åsa von Berens.
Inför utbildningsinsatsen fick 48 personer svara på en enkät och 13 blev intervjuade. Av alla som svarade på enkäten var det få som sa att de hade rutiner kring fallförebyggande arbete på sina arbetsplatser. Endast två av 30 biståndshandläggare svarade att det fanns rutiner för hur medarbetarna ska arbeta med fallförebyggande åtgärder. De som svarade att det fanns rutiner sa också att få följde dem.

– Deras svar kan tyda på att det finns ett stort behov av att inventera befintliga rutiner och om de är kända bland personalen. Dessutom är det viktigt att på enheterna reflektera över hur rutiner och kunskap kan föras över till ny personal, säger Åsa von Berens.

24 av 30 biståndshandläggare tyckte att de hade god kunskap om fallförebyggande åtgärder, hur man identifierar en person med fallrisk och vilka åtgärder som ska vidtas. Av hemtjänstpersonalen var motsvarande siffra sex av sju och i gruppen övriga instämde alla. Svaren visar att det kanske inte alltid är utbildning som behövs i verksamheterna, och att det är viktigt att anpassa stora satsningar efter personalens behov.

– Utbildning är ett bra sätt att få ut mer kunskap i verksamheterna, men ibland är det kanske inte just det som behövs. Det kan till exempel vara bättre med tydligare rutiner eller uppföljning, säger Åsa von Berens.

Relaterat

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Medelålders man tittar in i kamera från en dörröppning

Gamlebo – en plats för äldre missbrukare

På Gamlebo får äldre med aktivt missbruk stöd av personal. Den här ­typen av boenden brottas med många utmaningar och behöver följas upp bättre, enligt forskare i Lund. De har kartlagt drygt tjugo boenden.

Fler nyheter

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.

Tuber med urinprov

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer

Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.