Hösten 2019 gjorde äldreförvaltningen i Stockholms stad en utbildningssatsning på fallförebyggande arbetssätt för personer som möter äldre i deras hem. Personal från bland annat hemtjänst och öppna träffpunkter, samt biståndshandläggare och syn- och hörselinstruktörer deltog. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum fick i uppdrag att följa upp och utvärdera insatsen, ett arbete som nu publicerats i rapporten Fallförebyggande arbete för äldre personer i ordinärt boende. Rapport från en utbildningsinsats på Södermalm.
– Fallskador är ett jättestort samhällsproblem som måste lösas. Vi fick uppdraget för att det fanns indikationer att det behövs utbildning i fallförebyggande arbete för medarbetare som möter äldre personer i hemmet, säger Äldrecentrums utredare Åsa von Berens som är projektledare för rapporten.
Utbildningen var en halvdag lång och deltagarna fick bland annat en teoretisk bakgrund, göra övningar som kan minska risken för fallskador och delta i gruppdiskussioner med frågor kring bland annat samverkan med andra aktörer.
– Det vi bland annat såg under gruppdiskussionerna var hur viktigt det är att samla medarbetare från olika yrkesgrupper om samverkan ska diskuteras. Annars blir det lätt att diskussionerna handlar om andras ansvar och inte ens eget, säger Åsa von Berens.
Det är också viktigt att arbetsplatser avsätter tillräckligt med tid för utbildningen, både före och efter, för att tillämpa det nya arbetssättet. Deltagarna tyckte att tiden var otillräcklig för djupare diskussioner. Bland de grupper som var väl förberedda inför diskussionerna var det tydligt att de tänkt igenom sin egen roll i det fallförebyggande arbetet.
– I förberedelserna hade cheferna en viktig roll genom att de kontaktade de som skulle vara med i utbildningen och betonade att området var en prioritering, säger Åsa von Berens.
Inför utbildningsinsatsen fick 48 personer svara på en enkät och 13 blev intervjuade. Av alla som svarade på enkäten var det få som sa att de hade rutiner kring fallförebyggande arbete på sina arbetsplatser. Endast två av 30 biståndshandläggare svarade att det fanns rutiner för hur medarbetarna ska arbeta med fallförebyggande åtgärder. De som svarade att det fanns rutiner sa också att få följde dem.
– Deras svar kan tyda på att det finns ett stort behov av att inventera befintliga rutiner och om de är kända bland personalen. Dessutom är det viktigt att på enheterna reflektera över hur rutiner och kunskap kan föras över till ny personal, säger Åsa von Berens.
24 av 30 biståndshandläggare tyckte att de hade god kunskap om fallförebyggande åtgärder, hur man identifierar en person med fallrisk och vilka åtgärder som ska vidtas. Av hemtjänstpersonalen var motsvarande siffra sex av sju och i gruppen övriga instämde alla. Svaren visar att det kanske inte alltid är utbildning som behövs i verksamheterna, och att det är viktigt att anpassa stora satsningar efter personalens behov.
– Utbildning är ett bra sätt att få ut mer kunskap i verksamheterna, men ibland är det kanske inte just det som behövs. Det kan till exempel vara bättre med tydligare rutiner eller uppföljning, säger Åsa von Berens.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och sociala faktorer påverkar äldre personers dryckesmönster.
