Ny teknik ska underlätta för äldreomsorgen

Välfärdsteknik är i dag en underutnyttjad resurs inom äldreomsorgen. En statlig utredning föreslår ett nytt centrum för utveckling av äldreomsorg samt ett flertal lagändringar. Dessutom behöver ny kunskap och utbildning ges till alla som arbetar inom området.

Den nya utredningen Framtidens teknik i om­sorgens tjänst har letts av Peter Larsson, senior rådgivare på Sveriges ingenjörer. Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag på åtgärder som bidrar till en bredare användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen.

Välfärdsteknik definieras i utredningen som hjälpmedel som ger en vårdtagare en möjlighet att leva ett mer oberoende liv och som ger personalen en bättre arbetsmiljö. Ett exempel är digital nattillsyn, där personal på nätter använder en kamera för att på distans kunna övervaka patienter.

– Det finns redan mycket teknik, men det är fortfarande väldigt få i Sverige som har tillgång till den. Samtidigt är det stora skillnader mellan kommuner, säger han i en intervju i Dagens nyheter.

I ett nationellt perspektiv går det långsamt trots några lyckade projekt på kommunnivå. Men att implementera resultaten från ett projekt har visat sig vara svårt för kommunerna, framgår det i rapporten.

Några andra hinder som begränsar användningen av välfärdsteknik är de lagrum som finns i dag. Bland annat patientlagen och socialtjänstlagen måste förändras för att även inkludera personer med nedsatt beslutsförmåga, såsom personer med demenssjukdom.

– Ambitionen är att personer med nedsatt beslutsförmåga ska ha tillgång till vård som förbättrar deras livskvalitet utan att kränka den personliga integriteten, säger Peter Larsson.

Förutom att se över lagar föreslås även att äldreomsorgspersonalen i alla led får utbildning om välfärdsteknik och att ett centrum för utveckling av äldreomsorg startas.

– Det handlar om att fånga upp idéer, testa dem och tillämpa dem brett i landet. Det finns massor av goda exempel, men de sprids inte.
Socialminister Lena Hallengren som beställt utredningen säger att äldreomsorgsområdet behöver få del av digitaliseringens möjligheter i större utsträckning än i dag.

– Utredningens förslag är en viktig pusselbit för att säkerställa att personer med demens får tillgång till de stöd som finns, säger hon.

Relaterat

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.

Tyngdtäcken ger äldre personer bättre sömn

Äldre personer på särskilt boende får bättre sömn, ökat välmående och förbättrat näringsintag med tyngdtäcken. Det visar Eva Hjort-Telhedes avhandling som hon har lagt fram vid Högskolan i Halmstad.

Anhörigvårdare över 55 år: insikter från nationell undersökning

Informell vård spelar en avgörande roll för att stödja personer som lider av kroniska sjukdomar eller åldersrelaterade tillstånd. Det kan också ge den informella vårdgivarens liv syfte och mening, men om vårdandet blir intensivt, och man själv är i hög…

Fler nyheter

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…

Arbetets mening för äldre sjuksköterskor och vårdbiträden

I intervjuer med forskare vid Stockholms universitet har sjuksköterskor och vårdbiträden nära och efter pensionen berättat om vad som skapar mening i deras arbete. Sociala kontakter och känslan av att ha ett syfte var två viktiga faktorer.

Uppskattad modell för hemsjukvård

När läkare gör hembesök hos äldre personer med stora vårdbehov får patienterna mer kontroll över den egna vården och samarbetet mellan olika vårdgrupper fungerar bättre. Det visar Lina Emmesjö i sin avhandling vid Högskolan i Skövde och Jönköping university.