Den nya utredningen Framtidens teknik i omsorgens tjänst har letts av Peter Larsson, senior rådgivare på Sveriges ingenjörer. Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag på åtgärder som bidrar till en bredare användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen.
Välfärdsteknik definieras i utredningen som hjälpmedel som ger en vårdtagare en möjlighet att leva ett mer oberoende liv och som ger personalen en bättre arbetsmiljö. Ett exempel är digital nattillsyn, där personal på nätter använder en kamera för att på distans kunna övervaka patienter.
– Det finns redan mycket teknik, men det är fortfarande väldigt få i Sverige som har tillgång till den. Samtidigt är det stora skillnader mellan kommuner, säger han i en intervju i Dagens nyheter.
I ett nationellt perspektiv går det långsamt trots några lyckade projekt på kommunnivå. Men att implementera resultaten från ett projekt har visat sig vara svårt för kommunerna, framgår det i rapporten.
Några andra hinder som begränsar användningen av välfärdsteknik är de lagrum som finns i dag. Bland annat patientlagen och socialtjänstlagen måste förändras för att även inkludera personer med nedsatt beslutsförmåga, såsom personer med demenssjukdom.
– Ambitionen är att personer med nedsatt beslutsförmåga ska ha tillgång till vård som förbättrar deras livskvalitet utan att kränka den personliga integriteten, säger Peter Larsson.
Förutom att se över lagar föreslås även att äldreomsorgspersonalen i alla led får utbildning om välfärdsteknik och att ett centrum för utveckling av äldreomsorg startas.
– Det handlar om att fånga upp idéer, testa dem och tillämpa dem brett i landet. Det finns massor av goda exempel, men de sprids inte.
Socialminister Lena Hallengren som beställt utredningen säger att äldreomsorgsområdet behöver få del av digitaliseringens möjligheter i större utsträckning än i dag.
– Utredningens förslag är en viktig pusselbit för att säkerställa att personer med demens får tillgång till de stöd som finns, säger hon.
Möjligheten att bo kvar i den egna bostaden som äldre person har varit den officiella policyn länge. Nu visar en studie från Luleå att det finns en rad komplexa utmaningar med kvarboendeprincipen – särskilt om det gäller äldre par.
Sommarkommuner är kommuner som har en inflyttning av invånare under sommaren som huvudsakligen bor i andra kommuner. En undersökning från SKR visar att sommargäster med behov av hemtjänst är en utmaning för sommarkommuner.
Forskare vid Stockholms sjukhem och Karolinska institutet har undersökt hur mycket extern vård boende på säbo får, och vad den kostar regionen. Hypotesen var att vårdbehoven skulle vara jämnt fördelade, men några grupper stack ut.
I sin nya avhandling riktar Afsaneh Taei ljuset mot en grupp som inte syns så ofta: äldre personer i socialt utsatta områden. De visade sig ofta ha egna strategier för att göra sina kvarter till bättre platser att bo på.
De senaste åren har antalet vårdrelaterade infektioner på särskilda boenden minskat – fram tills nu. Det visar en mätning från Folkhälsomyndigheten.
Jämställdhetsmyndigheten har undersökt vård- och omsorgspersonals kunskaper om våld i nära relation bland äldre personer. Slutsatsen blir att det behövs utbildningsinsatser.
